Jag läste i "Stockholm City" att ni socialdemokrater i Stadshuset anser att man ska satsa ordentligt på firandet av nationaldagen.

En god idé, enligt mig, för att "få fart" på vår nya helgdag och skapa en gemenskapskänsla i landet.

Enligt mig borde ett naturligt inslag i detta firande vara att belysa vårt språk på ett vettigt sett, då jag tillhör de som anser att svenskan är hotad framförallt från engelskan. Ett gemensamt språk är, om något, en grund för en känsla av gemenskap, oavsett ursprung. Man skulle även kunna kalla det för den minsta gemensamma nämnaren. Tyvärr tycker jag ofta att det i Sverige fokuseras för mycket på de kulturer och språk som tillkommit på senare år och för litet på att upplysa om den ursprungliga kulturen och språket. Jag har en stark känsla av att detta beror på att minsta "vurmande" för det ursprungliga i Sverige innebär att man ofta för att vara politiskt korrekt (ff a från politikerhåll) rynkar på näsan och säger att det är inskränkt och bakåtsträvande eller t o m rasistiskt.

Det kan inte ha ungått er att engelskan vinner terräng på alla områden i samhället på bekostnad av det svenska språket. Så sent som i december röstades förslaget om att göra svenskan till vår officiella majoritetsspråk ned, vilket innebär att vi har fem officiella minoritetsspråk men inget officiellt majoritetsspråk. Hur bakvänt är inte detta? Ett ytterligare absurt faktum är att svenskan är officiell i Finland (där finlandssvenskarna utgör 6 % av befolkningen) men inte i Sverige.

Jag tillhör ett nätverk som vill värna och stärka det svenska språkets ställning, varhelst det talas. Välkommen in på vår hemsida. www.sprakforsvaret.se

Med önskemål om ett språkligt initiativ på nationaldagen!

Per-Owe Albinsson,

Nätverket Språkförsvaret

Tillbaka till Brevarkivet