Betänkandet ”Mål i mun” utkom den 2/4 2002 och samtidigt publicerades remissvaren. Både betänkandet och remissvaren kan laddas ner i PDF-format, men är mycket omfattande i fråga om antal sidor. Detta referat av remissvaren är en lathund, om du inte vill ladda ner och skriva ut remissvaren eller inte hinner läsa dem.

När regeringen lägger fram sin språkpolitiska proposition i höst, kan det vara relevant att gå tillbaka till remissvaren och se hur olika remissinstanser ställde sig till förslagen i ”Mål i mun”.

Remissammanställningen ger i sig en god bild av utredningens förslag. Många formuleringar i det nedanstående är tagna direkt ur sammanställningen.

 

Många remissinstanser är överlag positiva till att utredningen kommit till stånd, att man åstadkommit ett dokument som för lång tid framåt kommer att kunna användas i språkvårdsarbetet. Vetenskapsrådet ser den genomgående attityden med en aktiv språkvård till skillnad från en en deskriptiv som en välkommen kontrast till tidigare synsätt.

Diskrimineringsombudsmannen ser inte något motsatsförhållande mellan att stärka svenska språkets ställning och att stödja invandrar- och minoritetsspråken.

LO betonar hur viktigt modersmålet är för yttrandefriheten för bl.a. arbetstagarna, och hur det kommersialiserade kulturutbudet riskerar att påverka ungdomars attityder till svenskan.

Svenska institutet framhäver att "internationell svenska", d.v.s. svenska i utlandet, är en impuls även för språket i Sverige.

Skolverket anser inte att svenskan är hotad av engelskan i skolans värld, utan verket vill i stället förstärka bilden av ett mångspråkigt Sverige, där engelskan har en speciell plats.

BO framhäver att barn och ungdomar har behov av information på begriplig svenska liksom på sitt ev. andra modersmål.

IT-kommissionen vill kalla hela förslaget för språkpolitik när utredningen tagit ett samlat grepp kring svenska språket.

Några remissinstanser för fram att den regionalisering som EU arbetar för innebär en fördel för minoritetspråken och EU:s stora språk.

Högskolan i Jönköping framhåller att stora insatser krävs inom högskolan för att svenska inte skall förlora ytterligare domäner till engelskan.

Vinnova betonar behovet av språkteknologiskt stöd, och att språkteknologi och maskinöversättning kan bidra till att förhindra domänförluster.

Några betonar att bristen på gångbara, tvåspråkiga ordböcker till och från svenska och en rad viktiga främmande språk är en svaghet.

 

2.1 Utbildningsområdet

Karlstads universitet och Centrum för tvåspråkighetsforskning bekymrar sig över att elever på högskolor och gymnasier berövas sin språkliga repertoar på svenska, och att den ökade undervisningen på engelska på sikt får negativa konsekvenser för det svenska samhället. Svenska akademin betonar att sådan undervisning endast bör förekomma undantagsvis och efter dispens, och att svenskan bör vara högprioriterad under hela studietiden.

Lärarförbundet anser att den rättsliga grunden för SPRINT-undervisning bör regleras på ett betydligt tydligare sätt än idag. Svensklärarföreningen betonar vikten av undervisning i svenska under hela gymnasietiden (det gör också LO), och att Svenska C-kursen också bör bli obligatorisk på de studieförberedande programmen.

Skolverket anser det inte nödvändigt att särskilt studera SPRINT som företeelse, med motiveringen att antalet skolor som arbetar så är ganska lågt.

Kommunförbundet avvisar förslaget om att möjligheterna att få bedriva SPRINT i kommunerna bör regleras, eftersom sådant inte är förenligt med den rådande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun på skolområdet, en motivering som Kommunförbundet använder sig av på flera ställen i sina remissvar.

Socialstyrelsen ser allvarligt på att engelskan dominerar så kraftigt inom naturvetenskap, teknik, medicin och farmakologi.

Högskoleverket vill främja den parallella användningen av svenska och engelska även på fördjupningskurser och inom forskarutbildningen. Uppsala Universitet svarar att engelska bör användas de sammanhang där det är motiverat. Centrum för tvåspråkighetsforskning menar att högre utbildning principiellt skall ges på modersmålet svenska, men att det behövs kontrollerade inslag av engelska som förberedelse.

Svenska Språknämnden tror att obligatoriska svenskspråkiga sammanfattningar av doktorsavhandlingar, lätt tillgängliga i en databas, kan bli en stor tillgång i terminologiarbetet. Svenska biotermgruppen är också positiv till detta, men betonar att sammanfattningen måste skrivas på samma vetenskapliga nivå som den engelska ursprungstexten (vilket även TNC framhåller), och att sådana "abstracts" på svenska inte är gratis. Svensk sjuksköterskeförening har också betonat vikten av sammanfattningar inom omvårdnadsforskningen på svenska.

Högskolan i Jönköping betonar att det också vore önskvärt om tyska och franska kunde förekomma på litteraturlistorna.

Vetenskapsakademin menar att svenskspråkiga läroböcker på högskolenivå borde kunna få litteraturstöd, främst inom de naturvetenskapliga ämnena. LO betonar detsamma inom lärarutbildningen.

Högskolan i Borås anser att förslaget om obligatorisk kurs Svenska C på gymnasiet inför högskolestudier skulle försvåra för många studenter med invandrarbakgrund att påbörja högskolestudier.

Doktorandnämnden vid Uppsala Universitetskår menar att de krav på svenskkunskaper som utredningen förordar effektivt skulle sätta stopp för den vetenskapliga rörlighet som visar sig i att t.ex. 15 % av alla som disputerade i Sverige 1996/97 kommer från länder utanför Norden och EU. Krav på svenskkunskaper uppfattar doktorandnämnden som snävt nationalistiska, och man avvisar emfatiskt kraven på kunskaper i svenska som en nödvändig förutsättning för en forskarutbildning i Sverige.

Vetenskapsrådet menar att risken för förluster i svenskan egentligen grundas i skolans undervisning, där man prioriterar ungefärlig förståelse och språkets roll som personligt uttrycksmedel i sociala sammanhang, till förfång för dess roll som medel för begreppslig fördjupning och ökad precision i analyser och debatter.

Lärarförbundet menar att högskolornas och universitens ansvar för att hävda det det svenska språket bör förtydligas.

2.2 Politik och förvaltning

Karlstads universitet har en välformulerad syn på utredningens förslag till riktlinjer för svenska som EU-språk. Man betonar att det är viktigt för svenska tjänstemän att få uttrycka sig på svenska, annars föreligger en stor risk för trivialisering i uttrycken, utan nyanser.

Livsmedelsverket menar att det i EU-sammanhang alltför sällan förekommer översättningar till eller från svenska, eller att arbetshandlingar finns på svenska, och verkets experter ställs dagligen inför dessa problem.

Språknämnden för fram behovet av ett intensifierat samarbete med andra stater inom EU.

Sveriges facköversättarförening, liksom SVT, varnar för bristen på översättare i framtiden, och att journalister är en nyckelgrupp i detta sammanhang.

Svenska Akademin uttrycker sig koncist med att det inte ligger i Sveriges nationella intresse att bereda vägen för engelskan som ett överordnat arbetsspråk inom unionen.

KLYS framhåller att det måste garanteras att svenska organisationer, företag och privatpersoner förbehålls rätten att yttra sig över olika EU-förslag på det svenska språket.

Utredningen föreslår att myndigheters nätsideadresser skall vara på svenska.

Socialstyrelsen pekar på risken att vissa fackuttryck på engelska inom exempelvis IT- samt hälso-/sjukvårdsområdet används även i officiella dokument. (s.36)

Flertalet av remissinstanserna menar att betänkandet lagt för stor vikt vid patenthandlingarnas betydelse för svenskans utveckling. Patent- och registreringsverket menar att begrepp och termer vanligtvis redan är etablerade när patentansökan sker. Patentbesvärsrätten, Svenska industriers patentingenjörers förening liksom Svenskt Näringsliv menar att den nya språkbegränsningen i praktiken är av marginell betydelse. Svenska Akademin, KLYS, Konsumentverket och Svenska Paentombudsföreningen är inte alls av denna uppfattning.

2.3.3 Kultur och medier, svenskan som IT-språk, hälso- och sjukvård

Många remissinstanser betonar litteraturens och litteraturutgivningens roll, och vikten av den kommer från olika språkområden i svensk översättning. LO menar att det bör uttalas en viljeinriktning för svenskspråkiga program vad gäller de framtida tillståndsvillkoren i SVT och TV4. Sveriges författarförbund menar att den svenskspråkiga andelen bör öka helt enkelt därför att de det senaste decenniet blivit så mycket lättare att få in utändska program. Författarförbundet vill också att sändningspråket i SVT och TV4 redovisas i programredovisningen till regeringen och Granskningsnämnden.

Kulturrådet menar att ett särskilt stöd bör finnas för att stimulera distribution i Sverige av svenskspråkig litteratur som produceras i Finland.

Vad gäller IT-området menar utredningen att multimediaprogram för skolbruk bör vara utformade och översatta till svenska

På hälso- och sjukvårdens område menar Svensk sjuksköterskeförening att det bör slås fast att svenska uttryck i första hand bör användas i journalhandlingar. DO menar att det för arbete inom sjukvården endast bör jhandla om tillräckliga kunskaper i svenska.

2.4 Svenska termer och uttryck

Konsumentverket föreslår ett periodiskt, elektroniskt nyhetsbrev som presenterar nya svenska ord som överförts till svenska från andra språk. KTH stöder inrättandet av ett nätverk mellan terminologigrupper i Sverige å det kraftigaste och ser risken för domänförluster som betydande. KLYS betonar vikten av att nya termer snabbt kommer till massmedia / etermedierna (betonas också av Sveriges Radio). Centralen för Teknisk Terminologi i Finland påpekar möjligheterna till ett samarbete med Vasa universitet i Finland, som satsat på forskning och utbildning i fackspråk och terminologi. Sverigefinska föreningen betonar att det är viktigt att det finns svenska ursprungstermer i olika sammanhang, eftersom dessa utgör grunden för översättningar till sverigefinska.

2.5 Det mångspråkiga Sverige

2.5.2 Nordiska språk

Utredningen konstaterar, att problem kring språkförståelse mellan de nordiska språken till stor del handlar om bristande möjligheter att öva sina nordiska språkkunskaper. Språknämnden menar att en lag bör ålägga företag att erbjuda sina kunder en public service-kanal från vardera Norge och Danmark. Nämnden betonar också vikten av ett statligt ansvar för att det finns nordiska lektorer vid lärosätena, alltså inte enbart efter den enskilda högskolans gottfinnande.

Föreningen Norden vill stärka de nordiska språken i ämnet svenska, medan Skolverket menar att det inte handlar om bristande kursplaner i frågan utan om "implementeringen" i skolorna.

2.5.3 Minoritetsspråk

Många remissinstanser, bl.a. Svenska Språknämnden, vill lägga teckenspråk till de fem redan beslutade officiella minoritetsspråken i landet. Status som minoritetsspråk ger bl.a. laglig rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg på det egna språket, påpekar Socialstyrelsen.

Riksantikvarieämbetet anser att det vore en olycklig nödlösning att tvingas styra över resurser från arbetet med svenska språket till minoritetsspråken.

Integrationsverket menar att det finns behov av ett tydliggörande av ett gemensamt språk, svenskan, samtidigt som mångspråkighet är en tillgång både för individen och för samhället.

KLYS påpekar att samerna fortfarande inte har något grundlagsskydd i Sverige, till skillnad från i Norge.

SVT upplever allt större svårigheter att få goda översättare från andra språk än engelska.

2.5.4 Engelska och andra främmande språk

Skolverket menar att det kan vara intressant att analysera den pågående förändringen av engelskans roll i Sverige, eftersom den uppenbarligen ger effekter i form av goda språkkunskaper i engelska, vilket också skulle kunna komma de andra moderna språken till del.

Absolut mest uppmärksamhet av remissinstanserna får förslaget att ge gymnasiebetyg i språk särskild viktning vid antagning till högskolan. Dessutom bör fördjupade studier ge högre meritvärde än elementära kurser, framhåller Markaryds kommun.

Riksarkivet betoner vikten av kunskaper i främmande språk som en förutsättning för att ta till sig det internationella kulturarvet på latin, tyska och franska från olika århundraden. Det ligger här en fara i att engelskan blir alltför dominerande i detta avseeende.

 

3.1 Massmediernas språk

Journalister är en nyckelgrupp. Sådana utbildningar måste enligt kommittén ha ordentliga kurser i språkriktighet och skriftlig framställning. Lunds universitet anser att svenskan måste stärkas på tidigare nivåer i utbildningsväsendet.

Kvalitén på översättningar av film och i TV bör bevakas genom återkommande stickprov, menar utredningen Man bör mellan olika utgivare kunna använda samtextning av samma filmer för att öka kvalitén. SVT framhåller att en auktorisation av översättare är en kvalitetsgaranti.

Svenska filminstitutet betonar också behovet av svenska program- och filmtitlar, och konstaterar att engelskspråkig film allt oftare marknadsförs under originaltiteln.

Föreningen Norden menar att det digitala marknätet bör förmedla TV-kanaler från vart och ett av de nordiska länderna.

3.2 Den offentliga administrationens språk

Integrationsverket anser att det är angeläget att attityderna i Sverige gentemot språkvården förändras. NUTEK betonar att regeringskansliets egen kompetens är avgörande och sätter standarden för språkvården.

Jönköpings kommun tar upp en mindre uppmärksammad fråga i sitt remissvar, nämligen att engelskan blir ett allt vanligare arbetsspråk också inom kommunerna, bl.a. kreditvärderingsinstitut och dataföretag, vilket blir ett demokratiproblem. Kommunen anser att det ankommer på anbudsgivaren att tillgodose materialet i svensk översättning.

EU-texter visar ofta influenser av engelska genom mindre genomarbetade översättningar. Språkvården är också kritisk till EU:s s.k. punktregel, som innebär att en mening i källtexten skall motsvara en mening i den översatta texten. Kommittén menar att översättningar i större utsträckning bör kunna göras i de olika länderna, liksom att de som producerar källtexter i större utsträckning kan få arbeta på sitt modersmål. Man kan förbättra språkgranskningen av engelska och franska på ett tidigt stadium.

Lunds universitet betonar att den uppgivenhet som kommit til uttryck inte minst i inom Regeringskansliets klarspråksgrupp är ett allvarligt problem.

3.3 IT som normskapare, normfröflyttare och diskriminerare

Flera remissinstanser välkomnar förslaget att språkvården ska prioritera arbetet med datatermer. Socialstyrelsen framhåller att språkkvalitet skall ingå i bedömningsgrunderna vid upphandling av IT, särskilt vid upphandling av stora system. Flera remissinstanser påpekar vikten av att också läromedlen har en stor betydelse för det svenska språkets ställning.

 

Denna del av betänkandet och remissvaren uppehåller sig naturligen mest vid olika minoriteters rätt till sitt språk.

 

Avd. 5 Språkvård - forskning, politik, lagstiftning och organisation

Att ett visst språk blir föremål för forskning bidrar i hög grad till att stärka detta språks position, konstaterar utredningen. Man betonar behovet av undersökningar för att kartlägga domänförlusterna för svenskan.

Svenska biotermgruppen och Termiologicentrum menar att en svensk terminologiforskning bör byggas upp, där bl.a. kunskapen om SPRINT-undervisningens konsekvenser systematiseras. Delar av denna forskning bör förläggas till handelshögskolorna, eftersom domänförluster skett inom affärslivets terminologi, betonar Sveriges facköversättarförening.

Språk- och Folkminnesinstitutet (SOFI) varnar för att språkkänslan vid bl. a. namngivning förändrats, framför allt p.g.a. en överväldigande angloamerikansk kulturpåverkan. Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland menar att betänkandet mer kunde ha uppmärksammat möjligheterna till samarbete mellan Sverige och Finland, eftersom det faktiskt finns ungefär lika många professurer i svenska språket i Finland som i Sverige.

5.2 Språkpolitik

Kommittén konstaterar att språkets roll inom politik och förvaltning förändrats genom EU-medlemskapet. Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget att språkpolitik skall vara ett eget politikområde med egen myndighet för att bättre kunna följa utvecklingen och agera.

Svenska Språknämnden förordar den svenska målsättningen för språkkunnande, nämligen två språk utöver modersmålet, som ej nödvändigtvis behöver vara EU-språk. Vetenskapsakademin menar att det är viktigare att svenskans ställning stärks i Sverige än i EU-sammanhang, om en prioritering måste göras.

5.3 Språkteknologiska initiativ

Flera remissinstanser, bl.a. Vinnova, instämmer i utredningsförslaget om att en nationell språkbank på Internet under den föreslagna myndigheten "Sveriges Språkråd" bör utvecklas, tillgänglig för framför allt forskare och företag. Många instanser betonar dock att TNC bör få behålla sin ställning.

Maskinöversättning för svenska bör utvecklas, men marknaden för detta är ännu liten, framhåller IT-kommisionen. Några remissinstanser påpekar att maskinöversättning är ett ganska primitivt hjälpmedel som inom överskådlig tid enbart kommer att kunna användas inom begränsade områden.

5.4 Språklagstiftning och språklig konsekvensbedömning

Kommittén vill slå fast svenskans ställning som huvudspråk i Sverige som en preventiv åtgärd för att att förhindra att den på sikt förlorar sin samhällsbärande funktion, som det gemensamma språket i ett mångkulturellt samhälle. Svenskan skall också vara Sveriges officiella språk i framför allt EU-sammanhang.

Lagen bör vara av allmän natur, som en ramlag, ej en grundlag.

33 remissinstanser tillstyrker förslaget, 15 avstyrker det. De negativa framhåller att en sådan lag mer blir symbolisk utan reellt innehåll, och att sådana lagar utan sanktioner kan urholka känslan för lagars funktion.

Några remissinstanser menar att det är fullt rimligt med en språklag, i synnerhet som Sverige redan har en lag om minoritetspråk. KTH och SICS anser att det är en självklarhet, Lunds universitet liksom Svenska Akademin framhåller att även om lagen mest får symbolisk funktion är även symboler viktiga i det allmänna medvetandet. Högskolan i Jönköping betonar betydelsen av en sådan lag i konkreta sammanhang, som att inte införa engelsk kurslitteratur för hårt. Några remissinstanser för en diskussion om uttrycken "officiellt språk", "huvudspråk" eller riksspråk är det lämpligaste i en språklag. SVT menar att steget är motiverat bl.a. av Sveriges inträde i EU. Finlandsvenskarnas Riksförbund anser det rimligt att fastställa svenskans status som huvudspråk i Sverige.

Några remissinstanser ifrågasätter den föreslagna utformningen av lagtexten, och menar att den framstår som mer kategorisk än vad som var avsett, bl.a. ifrågor om internationella förhandlingar, om examinationer i högskolor, om var gränsen skall gå inom den offentliga förvaltningen m.m. Kommunförbundet ser inte alls behovet av en språklag, då svenska redan är ett av EU:s officiella språk och det därmed enbart blir en reglering av redan existerande förhållanden.

Riksantikvarieämbetet påpekar att Sverige delvis redan har en språkreglering, nämligen inom ortnamnsvården.

5.5 Språkvårdens organisation

Vad gäller den framtida språkvården skall organiseras inom det föreslagna "Sveriges Språkråd" är meningarna bland remissinstanserna ganska delade. Föreningen Examinerade Språkkonsulter i svenska påpekar att det är erkänt svårt att kombinera stödjande och kontrollerande arbete inom en och samma myndighet.

Flera instanser betonar vikten av goda ordböcker och stöd till ordboksproduktion och ordstöd på Internet. Det fortsatta stödet till SAOB är en viktig fråga. Instruktionen till den nya myndigheten måste vara tydlig om att det handlar om att främja svenskan, inte motarbeta engelskan, anser Svensk förening för informationsspecialister. Vetenskapsakademin framhåller att dagens terminologiarbete inte alls räcker, vilket kommittén inte riktigt förstått. Riksrevisionsverket pekar på att risken för minskade anslag är större för en sammanslagen myndighet än flera mindre, separata.

Språkvårdsamfundet tror inte riktigt på idén med alla organ samlade under statligt huvudmannaskap.

TNC och Vetenskapsakademin framhåller att det föreslagna Språkrådet får en stark slagsida mot allmänspråkvård, kanske på bekostnad av terminologiarbetet inom framför allt naturvetenskap, teknik, matematik, ekonomi och kanske medicin.

Svenska akademin menar att en ofrånkomlig följd av en eventuell lagstiftning är att det skapas en tillsynsmyndighet.

Kommunförbundet är för en gångs skull positiv till utredningens förslag, det om ett centralt Språkråd.

DIK menar att det bevakande uppdraget alltför mycket betonats och att myndigheten bör arbeta för att stimulera det svenska språket.

Vägverket betonar behovet av stöd och samordning mellan olika myndigheter för det inre terminologiarbetet. PRV menar att det starkaste argumentet för förslaget är omsorg om en fungernade demokrati.

Pressombudsmannen (PO) menar att det finns risk för likriktning med att samla alla organisationer under en hatt. Finlandsvenskarnas Riksförbund menar att svenskan som ett "pluricentriskt" språk bör uppmärksammas, som fallet är med finlandssvenska och estlandssvenska. Centralen för Teknisk Terminologi i Finland vill framhålla att basarbetet bör finansieras av staten, och att detta i kombination med kommersiella uppdrag ger den bästa effekten.

5.7 Konsekvensbeskrivningar

Det avslutandet kapitlet om ekonomiska konsekvensbedömningar är det enda kapitlet i betänkandet som fått övervägande negativa kommentarer från remissinstanserna.

Gällivare kommun påpekar att förslagen inte får innebära några nya kostnader för kommunerna, och menar att nya krav på åtgärder och ålägganden i allmänhet medför ökade kostnader...

Olle Käll

21/8 2005

Åter till "Bara på Språkförsvaret"