Sprakforsvaret
   

Tummen upp

Det finns myndigheter, företag och personer som verkligen förstått att man behöver arbeta med många språk, och inte bara engelska, om man vill nå många besökare eller kunder. På hemsidor, i olika publikationer och musiktexter m.m. har man medvetet valt eller framhävt det mindre språket framför det större.

Språkförsvaret kommer varje månad i fortsättningen att uppmärksamma exempel på en sådan inställning och dylika insatser. Vi gör tummen upp och skickar ett diplom!

Skicka oss gärna förslag på kandidater!


(April 2016)

Jeansbolaget

Medägarna i den stora klädkedjan var inte nöjda med det nya avtalet från huvudägaren JC (Jeans & Clothes). I stället anslöt de sig till det nybildade Jeansbolaget tillsammans med ett tjugotal butiker.

Språkförsvaret bugar för och uppmuntrar företag som vågar lita på sitt eget och landets språk och väljer ett svenskt, rejält namn i stället för ett av de många diffusa engelskklingande som är så mördande vanliga.

 

(Januari 2016)

Mora of Sweden AB blir Morakniv

När knivfabrikerna KJ Eriksson AB och Frosts Knivfabrik AB slogs samman 2005 bildades företaget Mora of Sweden AB. Det har sedan dess varit det officiella namnet som producerat världsledande knivar genom varumärkena Morakniv och Frosts.

Det stundande jubileumsåret inleds med ett namnbyte: numera går det knivtillverkande företaget i Mora under namnet Morakniv AB.

– Det är ett naturligt steg för oss att heta det vi faktiskt tillverkar: knivar från Mora. Just den lokala förankringen – där allt från stansning av stålet till packeteringen av den färdiga kniven sker på plats här i Mora – är något vi är extremt stolta över och vill lyfta fram ytterligare, säger Henk Noback, VD på Morakniv.

Läs mer om företaget och jubileet här.

Språkförsvaret välkomnar varmt att fler företag anser att svenska duger väl för information, är kreativt för marknadsföring och kommunikation till svenskspråkiga, och ger en historia som engelska namn inte ger.

 

(Oktober 2015)

Loviseberg Presseri AB

Det lilla presseriet i Tumba tillverkar och säljer en samling juicer under namnet RÅSAFT.

Produkterna och reklamen är kemiskt ren från "reklamengelska". På juiceflaskorna står det t ex "Skaka mig", där andra producenter skulle ha valt motsvarande uttryck på engelska. Läs om företaget och juicerna här.

Språkförsvaret hoppas att fler företag inser att svenska duger väl för information och är kreativt för marknadsföring och kommunikation till svenskspråkiga.

 

(Juli 2015)

David Grenabo, "gräsrotskämpe" för svenska språket

I en anmälan till justitieombudsmannen tidigare ifrågasätter David Grenabo riktigheten att ge den nya stadsdelen i Stockholm Norra Djurgårdsstaden ett engelskt namn: "Stockholm Royal Seaport"(!)

Svenskan måste försvaras på många plan, och inte minst med språklagen. Det är oerhört värdefullt att många reagerar och anmäler när uppenbara brott mot språklagen begås. Eftersom språklagen inte har sanktionsmöjligheter inbyggda måste vi ideligen påminna om oskicket att skapa halvofficiella namn på engelska före svenska. Det mest flagranta exemplet är ju "Capital of Scandinavia", som ju många numera ler åt.

 

(Juni 2015)

Lisa Irenius, Svenska Dagbladet

I ett ovanligt initiativ har Svenska Dagbladets kulturredaktör Lisa Irenius väckt liv i frågan om att man måste tycka om ett språk för att det skall utvecklas. Detta har hon gjort genom att be läsarna skicka in sina förslag på svenskans vackraste ord, och det har strömmat in förslag, som går att följa här.

Språkförsvaret kan inte bestämma sig bland alla goda förslag, utan konstaterar att ord som åtrå, alldenstund, vemod och hädanefter alla är ord att njuta av, och själv "smaka" i munnen. Svenskan är ett mycket mer ordrikt språk än vad många tror, och alla vokaler och tonskiftningar gör den välljudande i mångas öron!

 

(April 2015)

Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet

Anders Q Björkman, biträdande kulturchef på Svenska Dagbladet, har på ett utmärkt vis sammanfattat tröttsamma nutida anglicismer i flera artiklar, av vilka en så träffande har rubriken "Men detta är ju våld!".

Han påtalar det tjatiga bruket av engelska i offentliga sammanhang, inte minst hos svenska kommuner, som ju lyder under språklagen, d.v.s. att svenska är det allmännas språk i Sverige. "Where Sweden begins" och "The Capital of Scandinavia" är ju tyvärr bara toppen på isberget - städerna det handlar om förbigår vi med tystnad ...

På påskdagen den 5 april kunde många känna hopp om svenskan i hans helsidesartikel i kulturdelen, som tyvärr inte går att länka till. Läs den ändå! Anders Q Björkman är verkligen värd en Tummen upp för sin upplysningsgärning.

 

(September 2014)

Överskottsbolaget Ö&B

Många företag och organisationer börjar upptäcka att man kan använda våra vackra svenska bokstäver å, ä och ö i svenska internetadresser och e-postadresser. Detta är värt att uppmärksamma, för med dessa bokstäver blir vi inte besvärliga för utlandet, utan intressanta! Givetvis kan man ha dubbla adresser, så att man blir sökbar från andra tangentbord också.

Ett företag som förstått detta och använder detta konsekvent är handelsföretaget Överskottsbolaget, vanligtvis kallat Ö&B. Så långt möjligt i länkar m.m. använder man bokstäverna.

Språkförsvaret hoppas att fler företag och kommuner tar vara på denna möjlighet, som hela tiden byggs ut på nätet. Den stora kommunen Västerås ger denna möjlighet (kolla med www.västerås.se!), liksom små orter som Östervåla i Uppland. Det finns många fler exempel. Även stora organisationer som Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har kommit en bit på vägen, eftersom man dirigeras rätt hur man än skriver nätadressen. 

Vi uppmanar alla att sprida kännedom om den nya möjligheten!

 

(Juli 2014)

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm

I Rinkeby skall ett nytt torg anläggas, och en namntävling för torget har anordnats. Det slutliga valet i den internationella stadsdelen föll på ett enkelt, svenskt, tydligt namn: Bytorget. Läs mer om detta här.

Språkförsvaret vill berömma nämnden, som därmed visar att man väl kan hävda svenskan i mångspråkiga sammanhang, och följer språklagens anda om att offentlig namngivning i Sverige skall ske på svenska.

Det förekommer ofta annars en vanlig missuppfattning om att internationell = engelska, även inom Sveriges gränser. På annat sätt kan man inte förklara namngivningen av t.ex. midsommaraktiviteterna i mångkulturella Botkyrka 2014: "Botkyrka Summer Games", och detta i ett område där engelska mycket sällan är första språk för invånarna.

Slarvigt och ogenomtänkt använd engelska  är en styggelse. Kreativt använd svenska tar tid att skapa, men är värt det!

 

(Juni 2014)

Riika Haapala

Forskaren Riika Haapala har i sin avhandling vid Tammerfors universitet har gett ett viktigt bidrag i sin analys av attityduttryck i tidningstexter 2002- 2011. Avhandlingen lades fram 2013 och heter "Attityder till den svenska språklagen" . Den beskriver hur olika typer debattartiklar, kulturartiklar, nyheter, bloggar och krönikor diskuterar en svensk språklag i de fyra stora tidningarna dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. I den här debatten var Språkförsvaret mycket närvarande. Som sammanfattning skriver Haapala att språklagen, trots olika negativa uttryck i debatten, "verkar ha varit ett stort steg framåt för den svenska språkpolitiken" (s.75).

Språkförsvaret gläder sig åt att den viktiga debatten uppmärksammas, och att kommande uppföljning kommer att visa att en lag också måste ha någon sorts sanktioner, inte bara fromma förhoppningar.

 

(Januari 2014)

Jonas Hallberg

Tummen upp har just lyssnat på årets sista program av Spanarna i P1 (27 december). Jonas Hallberg häcklar på sedvanligt spirituellt vis och med frustande ironi just detta som Språkförsvaret gått i bräschen mot: engelska texter i reklam riktade till en i huvudsak svensktalande marknad.

Vi skickar honom en blomma för detta försvarstal för svenskan! Programmet går att lyssna på nätet i här , 30 minuter in i programmet. Gott Nytt År!

 

(December 2013)

Håkan Juholt, riksdagsman

 

Denna månad skall vi inte försvara svenskan mot engelskan, utan försvara ordens rätta innebörd.

Den förre partiledaren för socialdemokraterna Håkan Juholt, som inte blev så långvarig på posten, har i en riksdagsmotion yrkat på att begreppen "kund" och "medborgare" inte får blandas samman. Hans motion handlar om att "kund" inte kan vara ett adekvat begrepp i skattefinansierad verksamhet. En kund betalar för vad de köper, men en medborgare har redan genom att betala skatt betalat, och kan inte avstå från att betala skatt.

Resonemanget är viktigt, för sådana här betydelseglidningar finns det många av i språket. Vi hoppas fler riksdagsledamöter klargör språket på samma sätt.

 

(Oktober 2013)

Sportredaktionen på SVT och många sportjournalister

Språkförsvaret vill denna månad ge många “Tummar upp” till de många sportjournalister och idrottsredaktioner runt om i Sverige, som helt enkelt har valt att säga “Svenska Hockeyligan” för den nyinförda förkortningen SHL.

Egentligen har man i Sverige officiellt döpt högsta hockeyligan i Sverige till “Swedish Hockey League”(!), därav förkortningen. Antagligen har man högt upp i förbundet tyckt att engelska låter “häftigare”, “ungdomligare”, precis som vissa lag vill lägga till ord som “Hawks” (hökar), “Tigers” (tigrar) o.s.v. till sina lagnamn.

Att många tycker att engelskan kan gå för långt är ett friskhetstecken. Vi har ju ett mycket vackert och uttrycksfullt språk. Att välja svenska före engelska vid nya ord och modeord är att göra en liten revolution i det tysta. Till den som läser detta: testa t.ex. med att säga visselblåsare i stället för det nu populära “whistle blower”, eller ståhjuling i stället för “segway”, och du kommer att märka en effekt på andra genom ditt språkval.

För att hitta lämpliga ord att ersätta slentrianmässig engelska med, gå in på Språkrådets sida, eller deltag i Språkförsvarets tävling om ersättningsord!

 

(Juli 2013)

Losita Garcia och "Svengelsk-svensk ordbok"

I varje nummer av FIB-Kulturfront uppdaterar Losita Garcia sin ”Svengelska-Svensk ordbok”. Om fler enskilda, tidningar och tidskrifter bedrev ett liknande renhållningsarbete, skulle onödiga engelska ord ha det betydligt svårare att ta sig in i svenska språket. Även om Losita kommer till slutet av alfabetet, hoppas vi att hon tar minst ett varv till.

 

(April 2013)

XXL - har sina annonser på svenska!

Nyligen skickade företaget XXL ut en sextonsidig bilaga i flera morgontidningar med sina produkter och annonser enbart på svenska. Detta vill vi från Språkförsvaret uppmärksamma på detta vis. XXL har givetvis fattat detta beslut för att försäljningen ökar när folk vet vad produkterna heter och vad det handlar om.

Vi hoppas och uppmanar fler företag att följa XXL:s exempel!

 

(September 2012)

DSB - den danska järnvägen

Engelskan är på tillbakagång inom DSB.

 

Många engelska glosor har under årens lopp smugit sig in i titlar och avdelningsnamn hos DSB. Järnvägsföretaget har nu bestämt sig för att koncentrera sig på kärnverksamheten, och då kommer det danska språket åter till heders.

 

Här är några exempel på ord som ändras:

 

personal    (i stället för HR)

ekonomi    (i st f Financial Management)

finans & försäkring    (i st f Group Finance & Risk Management)

samhällsansvar    (i st f CSR)

resultatuppföljning    (i st f business review)

resultatöversikt    (i st f key performance indicators)

utveckling av arbetskapital    (i st f utveckling i NWC)

investeringar    (i st f CAPEX)

heltidsanställda    (i st f FTE, full time employees)

Internationell expansion på 2000-talet bidrog till att ändra möteskulturen i DSB i riktning mot t.ex. Powerpoint-presentationer, där det användes åtskilliga engelska ord - och det, märk väl, också i sammanhang där enbart danskar deltog. 

 

"Det betyder inte, att vi därmed isolerar oss från omvärlden och det kommer naturligtvis att fortsatt finnas en del begrepp, som det inte finns lämpliga danska översättningar för, men många av de engelska uttrycken gör inte DSB så enkelt i vardagen som annars är möjligt", säger Jesper Lok. Läs mera i DSB:s personaltidning, sista sidan.

Språkförsvaret gör Tummen upp för ett beslut som säkert underlättar säker kommunikation i Danmark, och uppmanar andra företag att sluta famla på engelska när det inte behövs!

 

(Augusti 2012)

Veronica Maggio

Denna månad går Språkförsvarets Tummen upp till en person, en artist, som nått stora framgångar med sina välskrivna, tänkvärda låtar på svenska. Hon visar att det går att kombinera sång, svenska och framgång och hennes texter är exempel på ett spännande nyskapande.

För detta har Veronica Maggio i år också belönats med en Grammis för "Årets textförfattare" tillsammans med Christian Walz.

 

(Juli 2012)

Skoföretaget Ecco

Tummen upp för skoföretaget Ecco, som i sina butiker tillkännager sin rea på ett stort antal språk. Hos många andra butiker tycks SALE nästan vara allenarådande, dock i olika varianter som MID-SEASON SALE och MIDSUMMER SALE. När och varför försvann svenskan från skyltfönstren?

Ordet "sale" har på många håll och på kort tid blivit allenarådande, ofta p.g.a. stora kedjor som anser att man just i Sverige inte behöver översätta sin reklam. På så vis anser man sig spara pengar.

Språkförsvarets medlemmar är övertygade om att man når allra flest potentiella kunder genom att ha reklam riktad på många språk, inte minst på huvudspråket i landet ifråga.

Även Eccos nätsida är flerspråkig, med möjlighet att läsa om produkter och erbjudanden på också, danska, finska, holländska, tyska, engelska och polska (i nämnd ordning). Det visar att företaget förstått vad flerspråkighet betyder.

 

(Juni 2012)

Alingsås kommun

 

Efter Språkförsvarets pressmeddelande om att å, ä och ö i nätadresser är fullt möjligt (redan sedan 2006) har Alingsås kommun hört av sig om att de har nätadressen www.alingsås.se sedan länge. Ännu bättre vore om denna adress var deras huvudadress, och att adressen www.alingsas.se en sidoadress, som länkar till adressen med ett ursprungligt å. Finge man önska ännu mer skulle också e-postadresser vara dubbla, med och utan svenska tecken. Detta är ännu inte genomförbart, främst beroende på de internetprotokoll som tillämpas i fråga om e-postadresser.

 

Språkförsvaret uppmanar fler kommuner, offentliga institutioner och privata företag att använda sig av våra vackra bokstäver å, ä, ö. De är vårt bidrag till världens olika alfabet, och tecknen väcker nyfikenhet och fungerar i många fall som ögonöppnare i reklamsammanhang i utlandet. Mångfald är roligare än en enkelspårig engelskspråkig standarduppsättning av tecken. Må många språk ta för sig med sina egna tecken i nät- och e-postadresser, så att vi förskonas från de anglofona språkdiktaten.

 

(Mars 2012)

Arla

Företaget Arla har gjort något som många stora företag inte vågar - ha en igenkänningstext på svenska! Således har man valt en fortsättning på sitt vackra svenska namn genom att i sina annonser skriva en välvald allitteration: "Arla - närmare naturen", i stället för det som många reklamare numera automatiskt skulle välja: "Arla - near nature".

Man kan undra över mekanismerna och övervägandena att välja engelska före svenska i många reklamsammanhang. Ja, det kan verka som att det är mer inne och medvetet, men Arla har här tänkt ett steg längre - känslan av att något är välbekant.

Heder åt Arla för det kloka valet, som är långt ifrån Tele2:s billiga får!

 

(Januari 2012)

Artdatabanken på svenska

Russinknopp, dubbeltut, sandplutt, skalkramare, rynksjöpung... vad kan det vara för något? Underliga namn på underliga djur, skulle man kunna svara. Det är några exempel på djur som finns upptagna i senaste volymen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, ett bokverk som är unikt i världen.

Verket ges ut av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet som av Riksdagen fått i uppdrag att kartlägga och beskriva Sveriges arter. Ett principbeslut att alla organismer som presenteras i Nationalnyckeln bör ha svenska namn ledde 2004 till bildandet av Kommittén för svenska djurnamn.

”Sverige har en rikare biologisk mångfald än vi trott” skriver Artdatabanken. Efter att ha tagit del av bara en liten bråkdel av Nationalnyckelns utbud av artnamn, kan man konstatera att svenska språket också har en rikare mångfald av artnamn, och möjligheter att bilda nya sådana, än vad många inser.

Språkförsvaret vill framhålla Artdatabanken som ett efterföljansvärt projekt på många områden, och ger det det nya årets första Tummen upp!

 

(Juni 2011)

Nordiska rådets förslag om en ny nordisk TV-kanal

Nordiska rådet vill se en gemensam nordisk kulturkanal i TV och har nu sammankallat en expertgrupp för att utreda förslaget. Kostnaden för en sådan kanal beräknas till drygt 270 miljoner kronor, och man uppskattar att den kommer att locka ca fem procent av tittarna. Rådet har också ett förslag på hur kanalen skulle kunna finansieras: hälften av penagarna skulle kunna komma direkt ur den statliga kulturbudgeten, resten från allmän-TV-kanaler, sponsorer och fonder.

Mogens Jensen, ordförande i Nordiska rådets kultur- och utbildningsutskott, säger till tidningen Politiken att detta skulle ge kanalen en unik möjlighet att förmedla högkvalitativa program till de nordiska TV-tittarna.

Språkförsvaret välkomnar initiativet och hoppas att det så snart och så snabbt som möjligt blir verklighet att de flesta invånarna i Norden skall kunna se åtminstone en TV-kanal från varje nordiskt land i basutbudet, som en motvikt till den ensidiga engelskspråkiga dominansen.

 

(Februari 2011)

Isabelle Ducellier, VD för Pernod Ricard

Högste chefen för Pernod Ricard, som köpte statliga Vin&Sprit 2008, har förstått att man har större framgång som chef om man lär sig språket som ens underställda talar. Isabelle Ducellier talar en utmärkt svenska, och säger till Svenska Dagbladet i en intervju den 16 januari 2011: "Man kan inte som utländsk chef komma och kräva att svenskarna skall tala engelska, utan jag ville tala svenska från början."

Språkförsvaret gör verkligen Tummen upp för en sådan självklar inställning och för en insikt som borde delas av många fler i ett internationaliserat näringsliv.

 

(Januari 2011)

Nya Wermlands-Tidningen

Trots anglofila påfund från regionalpolitiker kommer NWT att fortsätta använda benämningen Wermlandsoperan http://www.nwt.se/kultur/article824941.ece och Karlstads flygplats http://www.nwt.se/karlstad/article824305.ece.

Läs hur dyrt det var att byta namn till "Wermland Opera" och "Karlstad Airport", och ta dig för pannan! Konsulten skrattade säkert hela vägen till banken...

Se även avdelningen Tummen ner för denna månad.

 

(December 2010)

Kristofer Lundström, Sveriges Television

Kristofer Lundström, programledare på SVT, får denna månad Tummen upp för att han gjorde den extra ansträngningen att genomföra intervjun med Mario Vargas Llosa på på spanska i nobelsändningen i TV den 10 december, i stället för att ta den för honom enklaste vägen och slentrianmässigt göra den på engelska. Och han gjorde det med den äran, intervjun gick lysande! Vargas Llosas spanska är också en fröjd att höra.

Kristofer Lundström gör också utmärkta intervjuer på franska i olika kulturprogram. Så fungerar äkta mångspråkighet, där de intervjuade får uttrycka sig på sitt nyansrika modersmål.

 

(November 2010)

Företaget Hövding i Malmö och Kungälv

Företaget Hövding arbetar med industridesign, har tolv anställda och väljer medvetet svenska namn på tekniska företeelser. Man formger bl.a. cykelhjälmar så att de blir mer attraktiva och ändamålsenliga, och har utvecklat en krockudde för cyklister. Bland de priser de vunnit för sitt arbete har det senaste ett kärnfullt svenskt namn, nämligen "Skapa".

Det går att skapa på svenska också!

 

(September 2010)

Atrium Ljungberg AB

Sickla köpkvarter heter det nya köpcentrum, som Atrium Ljungberg AB äger i Nacka. Företaget verkar allmänt ha en vettig, svensk namnsättning på sina fastigheter/köpcentrum. Så här skriver man på sin hemsida:

”Kulturarvet har tagits tillvara genom att bevara den gamla industri- och verkstadsmiljön kryddat med moderna inslag i en spännande mix.”

Atrium Ljungberg bildades i oktober 2006 genom ett samgående mellan LjungbergGruppen och Atrium Fastigheter. LjungbergGruppen har sitt ursprung i den bygg- och fastighetsrörelse som byggmästare Tage Ljungberg startade 1946. Atrium Fastigheter samlar sedan 1999 alla fastigheter för Konsumentföreningen Stockholm, Konsumentkooperationens pensionsstiftelse och Konsumentkooperationens pensionskassa.

Tänk att KF:s olika bolag kan tolka ordet ”kulturarv” så olika. I västra Stockholm kallar de ett nytt köpcentrum ”Bromma Blocks”. Läs mer under avdelningen Tummen ner för september.

 

(Juni 2010)

Spanarna i P1 och Jonas Hallberg

Det outslitliga programmet Spanarna i radions P1 får månadens Tummen upp för panelens eminenta användning av svenskans möjligheter. Panelmedlemmen Jonas Hallberg får en särskild eloge för sitt vältaliga försvar för svenska språket i det första programmet i juni 2010.

Det är uppfriskande med människor som inte bryr sig om trendigheter på andra språk än det de verkligen behärskar.

 

(Maj 2010)

Daniel Sjölin och TV-programmet Babel

I SVT-programmet Babel den 20 maj gör programledaren Daniel Sjölin det som alltför sällan händer i svensk TV numera - han genomför en intervju på ett annat språk än engelska!

I programmet ställer han frågor till författaren Günter Wallraff, känd för att genom sitt undersökande arbetssätt ha skapat ett eget verb i svenskan , att "wallraffa". Wallraff uttrycker sig naturligtvis allra bäst på tyska i en intervju, och får också frågor på en utmärkt tyska av Daniel Sjölin.

Tänk om fler journalister hade sådana språkkunskaper i fler språk. Vi i Sverige skulle på det sättet få veta betydligt mer om världen än av de reportrar som förutsätter att hela världen skall svara dem på frågor formulerade på engelska av varierande kvalitet.

Programmet kan ses på nätet här, och intervjun äger rum de första 20 minuterna.

 

(April 2010)

Brommapojkarna

Fotbollslaget Brommapojkarna har en av Sveriges främsta talangfabriker. Styrelsen för laget berättar i Svenska Dagbladet 10 mars att man i klubben sedan flera år haft en policy / riktlinjer om att spelarna i omklädningsrum och på plan skall tala svenska, enligt klubbdirektören Ola Danhard.

– Man ska känna sig i gruppen, och inte känna sig utanför när några andra talar ett annat språk. Vi ska prata svenska inom klubben, säger han i en intervju med Sveriges Radio. Vi har jobbat efter det här i över tio års tid, det finns inga negativa reaktioner som vi har upplevt i alla fall. Kamratskap är lättare om alla pratar samma språk.

Läs mer på denna reportagelänk.

 

(Mars 2010)

SE-Banken

Alltfler företag försöker nå sina kunder på andra språk än svenska. Banken SEB erbjuder nu personlig service på 23 språk.

I en särskild informationssatsning försöker SEB nu nå fler kunder som talar andra språk än svenska – på deras modersmål. På kampanjwebben Enkla vardagen erbjuder man dygnet runt-service på hela 23 språk, bl.a. arabiska, hindi, makedonska och slovakiska.

Servicen gäller information om personlig service på telefon, den övriga informationen på webben har inte översatts. På vanliga nätsidan finns bara information på svenska och engelska. Ändå måste man säga att satsningen är ett steg i rätt riktning hos ett företag som har kontakt med en stor del av den svenska allmänheten, en allmänhet som i dag talar många olika modersmål och inte alltid förstår svenska så bra.

Språkförsvaret gör Tummen upp och väntar på SEB-bankens utvidgning av sin nätinformation på flera språk, åtminstone det mest efterfrågade. Man visar vägen för andra banker, och viljan finns ju uppenbarligen!

 

(Januari 2010)

Karlshamns kommuns flerspråkiga nätsidor

På många svenska kommuners nätsidor finns turistinformation ofta enbart på svenska och engelska, i enstaka fall även på tyska.

Ett undantag är turistinformationen på Karlshamns kommuns nätsidor. Här finns utförlig information på svenska, engelska, tyska, polska, nederländska och danska, vilket säkert mycket bättre motsvarar sammansättningen av utländska turisters språkkunskaper och modersmål.

Tänk om fler svenska kommuner kunde se turisterna som kunder, som borde tillmötesgås på deras eget språk, och inte enbart uppfostras med att enbart förutsättas kunna engelska eller svenska.

 

(November 2009)

MOVITS, svensk hiphopgrupp från Luleå

MOVITS är luleåbandet som sjunger på svenska - hör och häpna - och 

har haft braksuccé i - USA! , och det dessutom i en TV-underhållning.  MOVITS är lätta att hitta på nätet, och presenterades nyligen i en artikel i Svenska Dagbladet.

MOVITS är väl kvalificerade för ett tummen-upp-diplom genom  att de visar att svenska definitivt fungerar i en annars totalt anglifierad bransch.  Stå på er, alla ni som tycker att texter på svenska är mer uttrycksfulla för svenskspråkiga!

 

(Oktober 2009)

Olle Josephson, docent i nordiska språk och Språkrådets tidigare chef

Olle Josephson vill pröva den nya språklagen i praktiken. Därför har han JO-anmält regeringskansliet för att bryta mot denna lag när de använder e-postadresser på enbart engelska.

Språklagen, som trädde i kraft från den 1 juli 2009, föreskriver att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Olle Josephson säger: - Det här är en enkel liten skitfråga med stort symbolvärde, en fråga ifall Sverige skall styras på svenska eller på engelska. Om inte JO uttalar att detta måste ändras och regeringen följer detta kan man dra slutsatsen att det handlar om en skenlagstiftning.

Språkförsvaret gör tummen upp för alla som vill pröva den nya språklagen i konkreta fall. Det gör att svenskans roll i Sverige kommer i fokus , och att fler blir uppmärksamma på den slentrianmässiga användningen av engelska som statusmarkör.

 

(September 2009)

HQ Bank

HQ Bank presenterar sig självklart på svenska i svenska reklamsammanhang: "HQ Bank. Utforskar - Utvecklar - Presterar". För engelska läsare har de självklart en slogan på engelska - äkta parallellspråkighet.

Inte illa för ett företag i den ekonomiska sfären, där alltför många fått för sig att business bara kan göras på engelska. Man häpnar och gläds!

 

Göteborgskex

Göteborgskex väljer medvetet och uppfinningsrikt svenska namn på sina nya produkter, som kallas "Bageriets bästa". Så i stället för "Uncle Bill's Chocolate Chock", "Pete's Pecan Cookie", "Burt's Berry Bombs" eller "Otis Oat biscuits" heter de nu "Christinas chokladbegär", "Johans Pecanpoesi", "Emelies bärdröm" och "Havre & Himmelrike".

Hur svårt var det? För många låter dessa definitivt mer lockande och trovärdigt än de produkter som fått fjantiga engelska namn.

Språkförsvaret gillar detta skarpt, men det är inte klokt att man ska haja till när man ser reklamen - bara för att det står på svenska…

 

(Augusti 2009)

Expressens ledarsida

Efter att många medlemmar i nätverket Språkförsvaret JO-anmält Stockholms stad för "glömska" angående svenska officiella benämningar har debatten om överdriven engelska kommit igång ordentligt.

Språkförsvaret vill denna månad göra Tummen upp för Expressens ledarsida den 24 juli, som bland många andra bidragit till att öka språkmedvetenheten i Sverige. Det behöver höjas ännu mer, för här ligger vi i Sverige långt efter på vår flerspråkiga kontinent med att ha en naturlig känsla för det egna modersmålet och för umgänget med andra språk.

 

 

(Juli 2009)

Lotta Olsson, journalist på Dagens Nyheter

Lotta Olsson har med sin uppmaning till läsarna visat hur ordrik svenskan verkligen är, fastän många svensktalande av ren bekvämlighet ofta inte tror det. Hon har också visat vilket intresse det finns att behålla en rik och varierad svenska bland väldigt många, och att man kan "adoptera" ord genom att använda dem!

Engelskan kan inte ersätta ett rikt modersmål. Möjligen kan den ersätta ett fattigt, ovarierat språk som ingen tror på ...

Läs mer i hennes DN-artikel om härliga ord som alldenstund, befryndad, ett don, enträgen, grannlaga, halvannan, hjärtnupen, inmundiga, myckenhet, nännas, ohemul, understundom och vidgå och många flera ord!

 

 (Juni 2009)

Staffan Sillén och Barbro Nordvall, Dagens Eko

När en reporter i Dagens Eko i numera nästan sedvanlig stil uttalar okända ord med engelsk accent blev det snabbt en reaktion. Det är inte acceptabelt att uttala 'Charles' i "Charles de Gaulle-flygplatsen" i Paris som engelskans "Tjarlz", som om den låg i Florida eller Australien ...

Språkförsvaret vill ge månadens Tummen upp till Ekots chefer Staffan Sillén och Barbro Nordvall, som snabbt tog rättelse och beklagade misstaget efter Eko-inslaget.

Det grundläggande problemet, att majoriteten svenska journalister tror att engelska finns och räcker överallt, är svårare att göra något åt. En bra början borde vara att enbart anställa Eko-journalister som behärskar svenska och två språk till.

 

(Maj 2009)

Olle Haeggström, tryckare och Barbro Forsberg, formgivare

I arbetet med pappersdiplom till Tummen upp resp. Tummen ned har Barbro Forsberg i Stockholm på ett förtjänstfullt sätt formgett dem. Olle Haeggström har i sitt tryckeri i Norrköping likaså med sin kunskap hjälpt Språkförsvaret att uppmärksamma goda och dåliga idéer vad gäller svenskans användning i Sverige.

 

 

(April 2009)

Tommy Tyrberg och Lars Larsson, ornitologer

Två ornitologer, Tommy Tyrberg och Lars Larsson, har gett svenska namn på jordens alla kända fågelarter. De har utfört ett gigantiskt arbete som tagit flera år, och det berör sammanlagt ca 10500 arter. De bevisar med sin insats att ett vetenskapligt språk inte är fullständigt om det inte kan presenteras för dem som inte talar engelska. Förr var det latinet som uteslöt människor i gemen från kunskap.

Språkförsvaret ger en stor Tummen upp och hoppas att många går in och tittar på presentationen av deras stora arbete, eller i denna kortare artikel.

 

 

(Mars 2009)

Håkan Holmberg, Upsala Nya Tidning

Håkan Holmberg, politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning, tilldelas månadens Tummen upp för att ha formulerat en mycket träffande ledare i tidningen den 4 mars 2009.

Håkan Holmberg argumenterar där starkt och väl för att svenska gymnasisters inlärning bör ske på det språk som de bäst hanterar och förstår, nämligen på det egna modersmålet. Vidare uttrycker han en direkt och klarsynt uppmaning till utbildningsministern om att dra i bromsen och att för ämneskunskapernas skull bromsa den oroväckande anglifieringen av svensk gymnasieskola.

 

(Februari 2009)

SVEVIA

Vägverket skriver i en annons i pressen att man valt den "smala vägen": man har valt ett klassiskt namn för sitt nybildade väganläggningsföretag. De vågar gå emot den anglosaxiska malströmmen!

 

Många företag idag väljer den BREDA vägen, och följer den stolliga trenden att svenskan ska bytas ut mot engelska. Vägverket, däremot, väljer SVE istället för SWE och VIA istället för ROAD. SVEVIA! Lätt att skriva, lätta att uttala. Smaka på det som det lätt hade kunnat bli: SWEROAD ...

Tänk om Swedbank hade kunnat heta SVEBANK också. Då hade vi ju fortfarande kunnat uttala den bankens namn!

 

Jamtamot - en mångspråkig förening!

Student- och hembygdsföreningen i Uppsala gör en stor kulturgärning med sin föredömligt mångspråkiga nätsida. Dessutom utdelas böter för anglosaxiska uttryck under de viktiga moten! Vet du inte vad ett 'mot' är? Titta in på denna förenings nätsida. Här är man inte imponerad av vare sig anglofiler eller sörlänningar.

 

(Januari 2009)

Riksdagsledamöterna Marianne Watz och Eva Bengtson Skogsberg

Tummen upp inleds det nya året med en viktig händelse: riksdagsledamoten Marianne Watz (m) har tillsammans med riksdagskollegan Eva Bengtson Skogsberg under hösten anordnat seminarier om undervisningsspråket i svensk skola. Frågan har fram till dess varit mycket litet uppmärksammad. Hon har, som enda riksdagsledamot, skrivit motioner om vikten av att försvara svenskan som huvudspråk i svensk grundskola. Bägge riksdagsledamöterna har också motionerat om svenska som undervisningsspråk i hela utbildningssystemet.

Språkförsvaret bugar för detta insiktsfulla arbete, och måste samtidigt uttrycka förundran över att inte fler ledamöter i riksdagen inser att frågan handlar om fundamentet för svensk riksdag, nämligen svenska språkets ställning för beslutsprocessen i Sverige.

 

(Oktober 2008)

47 vetenskapliga tidskrifter på svenska, norska eller danska

 

Genom någon sorts inofficiell överenskommelse i högskolevärlden, men utan stöd eller beslut i riksdagen, har engelska utan större debatt fått ta över vetenskaplig utgivning, och som arbetspråk inom forskarutbildningen.

 

Språkförsvaret menar att denna utveckling inte är förankrad bland flertalet i Sverige, att den leder till att många forskare och lärare inte får arbeta på sitt bästa språk, och att viktig och oersättlig kunskap går förlorad på detta sätt.

 

Av den anledningen delar vi under oktober månad ut "Tummen upp" till 47 vetenskapliga eller vetenskapsnära tidskrifter, som fortfarande är nordiskspråkiga. Med det massiva tryck för publicering på engelska som råder är det beundransvärda insatser som görs i det tysta med dessa tidsskrifter, som håller arenor öppna för forskare som vill skriva på sitt bästa språk.

 

För den som vill läsa listan på tidskrifter finns den här.

 

 

(September 2008)

Avstamp - arbetsförmedlingens fyndiga projektnamn

För en gångs skull har ett utmärkt svenskt ord valts där normalt ett

engelskt ord används. Arbetsförmedlingen använder ordet "avstamp" i stället

för "kick-off" för sitt nya projekt för unga arbetslösa. Tänk om fler

företag och organisationer ville börja ett nytt verksamhetsår med "avstamp"

för personalen i stället för en "kick-off". Det är för det mesta helt enkelt

en fråga om tillvänjning vid ord, svenska såväl som engelska...

Språkförsvarets Tummen upp skickas alltså denna månad till projektet 

för sitt djärva ordval för en ung publik, och till projektledare Sara Damber på Arbetsförmedlingen.

 

(Augusti 2008)

 

Haléns postorder i Borås

Haléns postorder har i sin nya höstkatalog 2008 skippat engelskan och istället gjort texten genomgående svensk.

Modevärlden är normalt väldigt anglifierad. Detta gäller annonser och kataloger från Kapp-Ahl och Lindex, liksom också de postorderföretag som säljer kläder, som Ellos, Josefssons, H&M och La Redoute. Det verkar många gånger helt godtyckligt om det är svenska eller engelska i dessa rubriker, medan produktbeskrivningar och försäljningsvillkor naturligtvis är på svenska. Men nu har Haléns alltså frångått detta mischmasch av engelska blandat med svenska i rubrikerna, och verkar ha bestämt sig för att ha genomgående svenska.

Språkförsvaret vill härmed uppmärksamma Haléns postorder för ett modigt språkligt trendbrott!

 

(Juli 2008)

 

Vägverkets turismanalys

Peter Terpstra på Verket för näringslivsutveckling i Sverige, Nutek, tycker att det är konstigt att Vägverket med sina internationella skyltar inte går hela vägen och gör skyltarna engelskspråkiga. 

Niclas Nilsson på Vägverket svarar: "Det kan ju vara svårt att bestämma vilket av de här språken som vi ska använda, om det är engelska, eller om det är tyska, eller kanske spanska. Det är säkert så att det finns en stor mängd utländska turister som följer den här vägvisningen."

Språkförsvaret lyfter på hatten för att Vägverket i detta fall inte går på den vanliga ryggmärgsreaktionen i Sverige om att så fort något benämns internationellt så är det synonymt med engelska. Dessutom lär det ju finnas ganska många svensk-, norsk- och danskspråkiga turister i Sverige (var de egentligen inte i stor majoritet?), som förstår svenska alldeles utmärkt.

Normalt glöms detta bort alldeles för ofta när någon "internationell" gäst finns med. Då skall alla snällt växla till engelska i Sverige ...

Läs / hör mer i nyhetsinslaget från Ekot i Sveriges Radio.

 

 

(Juni 2008)

 

Chipstillverkaren OLW

 

Chipstillverkaren OLW har en rimlig språklig policy: på deras påsar som säljs i Sverige hittar man tydligt på svenska "Örtchips", "Gjorda med 100% solrosolja" m.m. Allt text på chipspåsarnas baksida är på svenska, liksom den väl är på andra språk i andra länder. 

 

Konkurrenten Estrella gör sitt bästa för att bli kvitt den provinsiella svenskan i Sverige. Det är bara att titta på företagets produkter i butiken. På chipsförpackningarna får man alltmer söka efter något svenskt ord bland uttryck som "50 % Less Fat", "More Crunch", "Even Less Fat" o.s.v.  Hos denna tillverkare är svenskan av underordnad betydelse på förpackningar som säljs i Sverige.

 

Språkförsvaret hoppas att många tycker att OLW:s chips och språkval smakar bättre!

 

 

(Maj 2008)

 

Scania och dess språkavdelning

 

På Scania är svenska grundspråket för alla instruktioner. Åtta personer ser till att rätt termer används och att översättningarna till 20 olika språk fungerar. Man kan inte förutsätta att en rysk eller spansk mekaniker kan förstå engelska, resonerar företaget. Därför skrivs bruksanvisningar, instruktioner och felrapporter alltid först på svenska innan de översätts av översättare som har språket som modersmål. Läs mer om detta här 

 

Språkförsvaret lyfter på hatten för en så god och självklar språkpolicy. Scania vet att man har kvalitet utan att man behöver svänga sig med svängelska när det inte behövs.

 

Många andra stora företag - och högskoleutbildningar! - borde sätta sig ner och analysera följderna av språkvalen vad gäller kvalitet i olika sammanhang mycket mer.

Läs mer om detta här

 

(Mars månad 2008)

Allmänna reklamationsnämnden, ARN

Allmänna reklamationsnämnden har blivit kritiserad av flygbolaget Ryanair för att myndigheten skriver sina beslut på svenska. Till saken hör att Ryanair hör till de bolag som får mest konsumentanmälningar mot sig, hela 84 stycken 2007. I 13 fall har Ryanair inte följt ARN:s beslut. Ryanair skyller delvis ifrån sig med att man inte förstod besluten på svenska eller vad det innebär att vara uppsatt på ARN:s svarta lista.

ARN svarar så här på Ryanairs kritik: - Vi är en svensk myndighet och det är vårt officiella språk, och är det någon part som vill ha besluten översatta får de ordna det själva. Vi ger inte den servicen till någon part i ett ärende. Så länge man har verksamhet i Sverige kan man förutsätta att man kan kommunicera på det språket.

Språkförsvaret applåderar ARN:s rakryggade inställning, som faktiskt sammanfattar vad en modern språklag handlar om: att iaktta det gemensamma huvudspråket eller officiella minoritetsspråket inom ett bestämt geografiskt område. Och engelska är inte officiellt språk i Sverige.

Läs mer i Svenska Dagbladet Näringsliv eller i Råd och Rön .

 

(Februari månad 2008)

Scandic hotell

Scandic hotell har mycket snabbt insett att engelska som bokningsspråk i Norden inte går ihop med att hotellkedjan så starkt betonar den nordiska identiteten. På mycket kort tid har man därför sett till att bokningsbekräftelser åter finns på svenska, norska, danska och finska, i stället för den slentrianmässiga lösningen engelska. Hotellkedjan har också lovat att arbeta med rumsbeteckningar på de nationella språken, så att man förstår vad man bokar.

Språkförsvaret lyfter på hatten för det kloka beslutet och den snabba reaktionen hos Scandics ledning!

 

Rekryteringsföretaget Adecco 

(Länk: http://www.adecco.no/Pages/Default.aspx)

Skogsföretaget Biowood i Norge söker efter en administrerande direktör genom rekryteringsföretaget Adecco. Platsannonsen i svenska tidningar är skriven på - norska, tack och lov! Heder åt detta språkval, eftersom skriven norska inte alls är svår.

Många svenska företag som söker folk i Norge gör tvärtom. Deras platsannonser där är skrivna på engelska. Man är ju så internationell i Sverige.

 

(Januari månad 2008)

EU-kommissionen

EU-kommissionen har ändrat sig angående statlig ersättning till svenska författare när deras böcker lånas ut på bibliotek. Kommissionen har tidigare hävdat att detta innebär diskriminering. Sverige har då pekat på att ersättningen ska bidra till att värna det svenska språket.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth förklarar sig enligt en artikel mycket nöjd. "Detta innebär att vi även framöver inom en kulturpolitisk ram kan garantera bibliotekens fria utlåning, utvecklingen av konstnärskap och det svenska språket".

Vi i Språkförsvaret hoppas att EU:s olika organ fortsatt arbetar gemensamt för EU:s språkpolitik: att språklig mångfald och parallellspråkighet i unionen ger styrka.

 

(November månad 2007)

Telefoniföretaget StjärnaFyrkant

Numer är det ovanligt att ett företag inom telefoni heter något på svenska, så Språkförsvaret vill göra Tummen upp för företaget StjärnaFyrkant, som dessutom fått "Guldmobilen för årets butikskedja" vid Mobilgalan, "mobilbranschens egen Oscarsgala".

Processortillverkaren Intel

Processortillverkaren Intel menar själva att de har svenska som främsta språk sitt kontor i Stockholm. De skriver i alla fall "Primary Language: Swedish" på sin hemsida.

Fan tro't, säger vi på Språkförsvaret, men om det verkligen är så, då vill vi gratulera till ett bra språkval i Sverige. Det kräver mod i den branschen!

 

(September månad 2007)

Företaget Combitech AB inom SAAB

Företaget Combitech går mot strömmen. Nu finns det möjlighet att gå en kurs på grundnivå med svensk terminologi och uttryck för programmerare och datautvecklare.

Combitech AB har genom SSTB:s försorg blivit ackrediterade som kurshållare och kommer att erbjuda kurser med efterföljande svensk certifiering.

Språkförsvaret hälsar och grattar företagen till en viktig verksamhet, som tyvärr inte självklart är på svenska inom datavärlden.

 

(Augusti månad 2007)

Carlsberg A/S i Köpenhamn

När företaget Carlsberg utlyser en arkitekturtävling om en idéplan för deras område i Köpenhamn är bidrag välkomna på såväl det nationella språket som på engelska. Det är parallellspråkighet i praktiken, och ett helt annat tänkande än när Stockholms stad utlyste en arkitekturtävling om Stockholms stadsbibliotek där enbart engelskspråkiga bidrag togs emot! (Se Tummen ner för juli månad 2006.)

Läs mer om den danska tävlingen på sidan där tävlingen presenteras.

 

(Juni månad 2007)

Professor Christer Olofsson och dr Richard Ferguson på Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna

Professor Christer Olofsson har varit den enda kursansvarige läraren som under vårterminen 2007 bedrivit en kurs på C-nivå i ämnet företagsekonomi på svenska vid den ekonomiska institutionen på SLU.

Dr Richard Ferguson tillåter/uppmuntrar sina studenter att arbeta på svenska i de kurser som han är ansvarig för, och detta trots att han själv kommer från ett annat språkområde.

Bägge har förstått att svenska är det språk som svenska studenter bäst hanterar, och att det av den anledningen är det viktigt att högre studier fortsatt kan och får bedrivas på svenska vid Sveriges högskolor och universitet.

 

(Februari månad 2007)

Utrikesministern växlar till svenska!

Urikesminister Carl Bildt är förvånad över att hans bloggsida har fått så många fler läsare sedan han den 28 januari 2007 skriver på svenska i stället för som tidigare på engelska. Lustigt att många makthavare uppfattar det självklara i att människor vill läsa och skriva på sitt modersmål som så märkligt.

Språkförsvaret gratulerar utrikesministern - och enbart av språkliga skäl, för nätverket är partipolitiskt obundet - till ett mycket ledigare och mer läsvärt språk jämfört med en tidigare ganska "träig" engelska. Vi hoppas att fler UD-tjänstemän och EU-politiker upptäcker möjligheten att använda sitt modersmål för kommunikation, nu när högste chefen har gjort det ...

 

(Januari månad 2007)

Arne Hegerfors och Anders "Ankan" Parmström

Motivering: Många TV- och datorspel hinner aldrig få svensk text eller svenskt tal, och många barn och ungdomar förstår långt ifrån allt vad som sägs och skrivs under spelet. Visserligen lär de sig litet engelska, men många är i en ålder då man just börjar erövra läsförmåga och kämpar med de svenska orden. Därför får man nog kalla det för en kulturgärning när de gamla, erfarna TV-kommentatorerna Arne Hegerfors och Anders "Ankan" Parmström ägnat många timmar åt att ge det populära TV-spelet NHL 2006 svensk språkdräkt.

Egentligen är detta ingen ny nyhet, men det är först under det senaste halvåret som spelet börjat säljas på allvar till ungdomar - med de "klassiska", svenska kommentatorsrösterna!

Läs mer om deras arbete med svenskan i Aftonbladets artikel.

 

(December månad 2006)

IKEA 

Motivering: IKEA utgör ett lysande undantag på reklamens område. IKEA vet att de står på egna ben och använder knappt någon reklam alls på engelska. De översätter ju faktiskt inte ens namnen på sina produkter när de säljs utomlands, och sprider därigenom kännedom om svenska språket.  De spelar på sin svenskhet och "exotism" i utlandet - ett fantastisk smart drag, eftersom de därigenom blir igenkända - all reklams syfte! Och kunderna verkar ju inte tycka att det är töntigt.

IKEA har förstått vad övriga affärskedjor inte inser, att man inte behöver använda engelska för att märkas.

 

(November månad 2006)

Svenska Spel

Motivering: Svenska Spel har inte nöjt sig med pokertermer på engelska, och därför utlyste företaget en tävling ”Påker på svenska” där det gällde att komma på de bästa pokertermerna.

I slutet av januari ger man ut ett pokerlexikon baserat på de termer som juryn bestämt.

Bland de termer som juryn nu fastställt kan nämnas Lussebullar istället för Snowmen (par i åttor), Odjuret istället för Satans Area (triss i sexor), Domedagen istället för Showdown och Näröppet istället för ”Seven Eleven”.

Någon ändring av ordet Poker till Påker är dock inte aktuell. Begreppet har bara använts under kampanjen för att på ett humoristiskt och kärnfullt sätt berätta vad det handlar om.

Juryn har bestått av Horace Engdahl, Gert Fylking, ”Dogge” Doggelito, Ola Branborn, Dan Glimne, Ken Lennaárd och Ira Gladnikoff från Svenska spel.

Man behöver alltså inte bara "köpa" amerikanskan rakt av, utan fantasin på det egna språket räcker ofta mycket längre!

Läs mer i Svenska Spels pressmeddelande.

 

(September månad 2006)

Vasamuseets nya nätsida

Vasamuseet gör en annorlunda global satsning. För att bättre nå ut i världen har man valt att översätta delar av sina nätsidor till hela 32 språk! Det är unikt i museivärlden och bland turistattraktioner, där de flesta väljer att presentera sig endast på det egna språket samt eventuellt engelska.

Läs vidare på Vasamuseets startsida, och välj ditt språk!

 

(Juli månad 2006)

Stridslystna professorer i Norge

Tummen upp för de 223 professorer i Norge, som skrivit under ett upprop om att vägra finna sig i systemet med att det enbart är publicering i engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifter som räknas. I Norge finns den debatt som ännu saknas i Sverige.

När få riktigt förstår vad som står i tidskrifterna, därför att språket som verktyg för tanken inte är tillräckligt precist, så slinker lättare forskarbluffarna igenom. Det främjar hur som helst inte kvalitet, utan enbart de forskare som är födda med engelska som modersmål. Dessa vill ju dessutom hålla sig till egna tidskrifter, där engelskan inte misshandlas.

Läs professorernas upprop i Aftenposten 5 maj 2006.

 

(Juni månad 2006)

Lärarna vid språkinstitutionerna på Södertörns högskola

Lektorerna i tyska, polska, ryska och franska vid Södertörns högskola har kraftfullt protesterat mot beslutet att lägga ner alla främmande språk utom engelska vid högskolan. Södertörns högskola inrättades just med tanken på att spegla många kulturer, men tydligen inte genom språklig mångfald. Rektor vid Södertörn har kommenterat beslutet i en TV-intervju med att "engelska räcker". Särskilt professorn i tyska vid högskolan, Frank-Michael Kirsch, har spridit kännedom om den skandalösa behandlingen av framgångsrika utbildningar genom sin bok "Språklöshet" och genom en välbesökt paneldebatt, som ägde rum i Stockholm den 9 maj 2006.

Se också debattartikeln Småsnålt - DN 29/6 2005

 

(April månad 2006)

Institutionen för industriell ekonomi och organisation på KTH Stockholm

Motivering: Institutionen för industriell ekonomi och organisation på KTH Stockholm tog initiativ till ett seminarium den 19/4 om språksituationen på KTH. Seminariet, "Får vi tänka på svenska i framtidens universitet?", samlade drygt 100 personer, vilket innebar att Sing-sing, mötessalen, var helt packad. Horace Engdahl från Svenska Akademien och Olle Josephson från Svenska språknämnden inledde. Rapporter från seminariet kan läsas på svt.se:s hemsida och på Svenska Dagbladets webbsida.

Vi tror - och hoppas - att detta seminarium kommer att följas av flera på andra universitet och högskolor.

 

(Mars månad 2006)

Destination Stockholm    

Motivering: Hemsidan och trycksakerna från bokningsföretaget Destination Stockholm, visar att företaget verkligen insett värdet i mångspråkighet. På hemsidan har man inte mindre än 19 språk, och i den utförliga presentationen av sevärdheter i välkomstboken finns sju stora språk förutom svenska och engelska: finska, tyska, franska, italienska, spanska, ryska och japanska.

 

(Februari månad 2006)

National Geographic Sverige           

Motivering: Den kända engelskspråkiga tidsskriften kom för några år sedan med en svensk översättning, som dessutom alltid är väl genomarbetad. Se t.ex. deras hemsida!