Här i Skamvrån förtecknar Språkförsvaret svenska företag och organisationer, vars webbsidor saknar information på svenska. Genom att lägga upp webbsidor enbart på engelska sviker de både det svenska språket och Sverige. Att använda enbart engelska diskriminerar alla som bor i Sverige förutom de få som har engelska som modersmål. Diskrimineringen drabbar framför allt äldre svenskar, invandrare, ungdomar och barn, som ännu inte lärt sig engelska.  Att använda enbart engelska försämrar kommunikationen mellan dessa företag och organisationer å ena sidan och allmänhet, kunder och investerare å den andra. Det undergräver också svenskans ställning i Sverige.

Vi uppmanar alla företag och organisationer på nedanstående lista att även publicera sina webbsidor på svenska. Använd svenska i Sverige! Det lönar sig!

---

Oktober 2016

Scandic hotell 

Hotellkedjan Scandic förnekar sig inte i sin stadiga utveckling mot att avveckla svenskan och de övriga skandinaviska språken, namnet Scandic till trots. Nu meddelar man stolt (varför inte "proudly"? att kedjan inviger ytterligare ett engelskklingande hotell i Stockholm med ett obegripligt namn: "Downtown Camper by Scandic". Det nya hotellet sägs vara helt unikt och banbrytande i sitt koncept, och för detta duger naturligtvis inte svenska, eller hur?

De senaste andra hotellen i Stockholm heter "Haymarket by Scandic" (=Scandic Hötorget) och "Grand Central by Scandic".

Det finns helt klart starka krafter, i synnerhet i huvudstaden, som vill byta ut svenskan mot engelska i Sverige. Om vi i Sverige skall framstå som "världens modernaste land" - för det är allt viktigare hur man framstår - så kan vi ju inte behålla något så gammalmodigt som vårt nationella språk, eller hur? Scandic har satt upp fingret i luften, och namnvalet är ett bevis på att krafterna finns.

Scandics nya namnskick renderar företaget en välförtjänt plats i skamvrån.

 

Februari 2013

Granskningsnämnden för radio och TV

Den 25 november började SVT sända programserien ”Why poverty?”, som ingick i ett  världsomspännande projekt. SVT sände åtta dokumentärer och tjugotalet kortfilmer som handlar om fattigdomen i världen. Språkförsvaret har i brev till Granskningsnämnden frågat om det är i överensstämmelse med sändningsavtalet att behålla den engelskspråkiga titeln i stället för att ersätta den med ”Varför fattigdom?”. Språkförsvaret har i brev tidigare ifrågasatt oöversatt engelska i två radioprogram, dels ”Veckomagasinet” som sändes i P2 den 16 november, dels programmet "Amerikanska gränser" i P1.

I sändningstillstånden § 10 för SR, SVT och UR sägs att företagen ”har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. Språkvårdsfrågor skall beaktas i programverksamheten.”

 

Av programbolaget NRK2:s (TV2 i Norge) programtablå framgår det att programmet sändes under namnet "Hvorfor fattigdom? De fattiges historie" samma söndag, liksom motsvarande också skedde i Danmark, Finland, Island. Även holländarna, som oftare än skandinaverna har oöversätta engelska programtitlar, ger en titel på det egna språket.

I svaren från Granskningsnämnden finns två meningar som ger anledning att fortsätta ifrågasättandet av nämndens myndighetsutövning.

 

Nämnden skriver i sina svar: " (...) nämndens granskning ska främst avse de anmälningar vars prövning bidrar till en effektiv kontroll och god efterlevnad av gällande regler. Frågor av principiell betydelse (...) ska dock alltid prövas." Språkförsvarets menar att frågan om språkval enligt sändningstillståndets §10 måste ses som en högst principiell fråga.

 

Nämnden skriver vidare: ”Vad du tar upp i anmälan ger inte anledning att anta att det har förekommit någon överträdelse av de bestämmelser som gäller för sändningarna. En ordförande i granskningsnämnden har beslutat att din anmälan inte kommer att prövas av nämnden.” Språkförsvaret finner det märkligt att Granskningsnämndens avslag inte innehåller någon konkret motivering, utan är skrivet efter samma mall oavsett mottagare.

 

Språkförsvaret vill ifrågasätta myndighetsutövningen hos granskningsnämnden och dess ordförande, samt kräver konkreta förtydliganden om vad som menas med § 10 i sändningsavtalet med staten. Vi kan inte ha paragrafer i sändningsavtalet med staten som i praktiken inte betyder någonting, i synnerhet som Sverige numera har en lag om svenska i offentliga sammanhang.

Granskningsnämnden är väl värd att stå i skamvrån för det sätt man behandlar anmälningar av principiellt innehåll.

=================================================================

September 2012

Karlstads universitet och rektor Åsa Bergenheim

En märklig devis/skylt sitter från augusti uppe på Karlstads universitet:

"Nobody puts Baby in a Corner"

Uttrycket är taget från filmen "Dirty Dancing", vad nu en sådan text på engelska har att göra med ett svenskt universitet?

På universitetets nätsida beskriver rektor Åsa Bergenheim budskapet som "Låt ingen sätta sig på dig", och enligt konstnärerna är det en uppmaning till unga kvinnor att ta plats. Konstverket/skylten har kostat 170 000 kronor.

I Svenska Dagbladet, Nya Wermlandslandstidningen och hos läsarna kan man få veta mer.

Språkförsvaret vill härmed sätta Åsa Bergenheim "in a corner", och undrar hur det är med kännedomen om den svenska språklagen hos det statliga universitetet?

=================================================================

Juni 2012

 

Filmdistributören Nordisk film

 

Språkförsvaret vill ställa Nordisk film i Skamvrån, som med sitt beslut att den danska filmen "En kongelig affaire" enbart får en engelsk titel i Sverige ("A Royal Affair") allvarligt undergräver strävande efter grannspråksförståelse i Norden. I Norge har originaltiteln, "En kongelig affære", bibehållits. Samma historia i bokform, som filmen bygger på, berättas av den svenske författaren P O Enquist i hans framgångsrika roman "Livläkarens besök".

 

Storfilmerna "Huden jag bor i" av Almodovar, "Högläsaren", samt "Schindlers lista" av Spielberg är bara några exempel på filmtitlar som aldrig fick svenska namn, trots att de i andra länder fick titel först på landets språk och på engelska inom parentes. Flera av filmtitlarna blir därigenom missförstådda i onödan, förutom att svenskan undergrävs som gemensamt språk

 

Nordisk film visar, trots sitt namn, en mycket liten tilltro till svenskan som språk, och viljan att förstå grannspråken. Inte ens företagets nätsidor har något nordiskt språk. Så gör man sitt ursprung osynligt.

=================================================================

Juli 2011

Sigtuna kommun och Julian Stubbs

Sigtuna kommun har skaffat sig ett nytt ”varumärke”: Sigtuna - where Sweden begins.

När blev det historiska Sigtuna engelskt?

Så här skriver Julian Stubbs, skapare av "varumärket", på sin nätsida:

”Sigtuna. Where Sweden begins

Yesterday I was part of the launch of the new brand for my home, Sigtuna (...) it’s taken nearly two years of work to get to this point.

The tag line (which is in English) is – Sigtuna. Where Sweden begins.”

Två år tog det, och han framhäver just engelskan. Vad har det nya "varumärket" kostat Sigtuna kommun? Förmodligen mycket. "Internationella" reklamrådgivare är dyra. När Värmlandsoperan blev "Wermland Opera" kostade det omkring 600 000:- kronor.

Sigtuna vill nog inte vara sämre än huvudkommunen med sitt beskäftiga ”Stockholm - Capital of Scandinavia”. Helt onödigt! Sigtuna har en egen lång historia och behöver inte ta efter Stockholms dumheter. Läs mer om detta här (särskilt slutet).

Nej, Sigtuna, slå vakt om er historia och stadens svenska språk! Att skapa på svenska kan ni dessutom själva, utan att pengarna behöver rulla!

Önskar man andra språk kan de som brukligt skrivas under den svenska texten.

=================================================================

Juli 2010

Det omtalade Spotify har en nätsida med /se/ i webbadressen, där man ju kan vänta sig svensk text, men ändå är ingenting på svenska. Spotify har svenskspråkiga personer som jobbar på supporten, men ändå kan ingen svara på svenska. Hela supportsidan är på engelska. Hela programmet är enbart på engelska. Hur bra det än fungerar fattas en viktig sida i verksamheten, nämligen hänsyn till flerspråkigheten hos användarna.

Språkförsvaret trodde att det var svenskar som var kloka nog att vara stolta över sitt modersmål som utvecklat detta finurliga program.

=================================================================

Januari 2010

Nobelprize.org - an unwilling and arrogant English-only Swedish website

Språkförsvaret noterar att Nobelprisets nätsida inte går att få i svensk version. Nobelmuseet i Gamla stan har förstått att nobelangelägenheterna i Sverige självklart finns på både svenska och engelska. Prisutdelningen sker på svenska och ett större språk. Men: nätsidan nobelprize.org är enspråkigt engelsk!

Det kan inte krävas orimliga summor för Nobelstiftelsen att få sidorna översatta till flera språk. Oviljan att ha andra språk på nobelprisets officiella sida är mycket arrogant. "We can only support a version in English for the time being" har nu angetts i flera år. Att inte kunna läsa om Alfred Nobel och prisets tillkomsthistoria på svenska, när man t.ex. ser de snyggt presenterade historiska dokumenten, är ytterst historielöst.

Språkförsvaret undrar alltså: när kommer nätsidorna på svenska också, och inte bara engelska? Det måste vara möjligt att ha en nätsida som vänder sig till en "världspublik" - helst på flera stora språk - och svenska samtidigt. Vasamuseet, med nätsida på 40 språk, visar att det går om man vill vara internationell i ordet verkliga mening.

Nobelprisets speciella anknytning till Sverige skall väl inte behöva döljas på internet?

Titta in där enspråkigheten regerar. När ska ansvariga förstå att man kan tänka globalt och lokalt på samma gång?

=================================================================

November 2009

Saab AB  saknar nätsidor på svenska. SAAB AB är ett svenskt högteknologiskt företag inom flyg- och försvarsindustrin. Företagets mest kända produkter är flygplanet JAS 39 Gripen och olika militära system. Grunden till företaget lades under andra världskriget och kalla kriget med massiv statlig finansiering för uppbyggnad av det svenska flygvapnet. Det överväldigande flertalet av företagets 13300 anställda är svensktalande och bor i Sverige.