Riksdagens skolreform 1994 har minskat djupet i kunskaperna i andra språk än engelska. Fördjupade språkkunskaper i franska, spanska och tyska kan snart vara borta bland ungdomar i Sverige. I grundskolan premieras inte språkval inför gymnasievalet.

• Den som läser samma främmande språk under alla tre åren konkurrerar med ett ökande antal elever i svensk/engelska, som inte får betyg i detta ämne.
•  I gymnasiet premieras inte fördjupning i språket. Många elever, även duktiga, väljer ett nybörjarspråk, eftersom det anses lättare. Ännu fler väljer gymnasieprogram där endast engelska finns. Idag har endast 2 av 17 program språk utöver engelska.
• I dagsläget finns det knappt lärarstuderande i språk i Sverige. En ond cirkel har startat. Högskolan har tvingats starta nybörjarkurser i tyska, franska, spanska, som väl knappast är den högre utbildningens uppgift.
• Trots påstötningar på Skolverket och Utbildningsdepartementet från många olika håll har inget hänt i frågan om att premiera språkstudier - som åtminstone av ungdomarna själva anses mer ansträngande - vid antagningen till högskolor och universitet. Detta trots att man i EU talar om vikten av att medborgarna kan minst tre språk.

Utan fördjupning i språken blir det ingen riktig fart på internationaliseringen på gymnasiet. Internationalisering är inte enbart en fråga om den anglo-amerikanska världen. Vi riskerar att bli "enögda", att vi bara ser omvärlden med en viss kulturs glasögon. Hur konkurrenskraftiga blir vi i Europa med enbart engelska?En viss del av förklaringen är en internationell trend.

Språkstudier går tillbaka i flera länder. Men administrativa missgrepp från Skolverket och Utbildnings-departement är en viktig förklaring, Med reformen gjorde man om språkval i grundskolan från ett positivt val bland ämnen av olika karaktär, till ett negativt obligatoriskt språkval. Negativa, påtvingade val är aldrig bra.

Att antalet elever i Sverige som har djup i språkkunskaperna minskat kraftigt, det verkar inte ansvariga bry sig om. Det måste finnas en prestigelåsning någonstans mellan verk och departement. Frågan är bara: var sitter den, och hur länge skall den få bestå?

Olle Käll

Gävle (Publicerad på Brännpunkt, Svenska Dagbladet, 24/2 2004 - och här med författarens tillåtelse)

Åter till "Debatt- och insändararkiv"!