Sprakforsvaret
   

Vårda den skandinaviska språkgemenskapen

 

Det gör ont i mig, när skandinaver talar engelska med varandra. (se SvD 21 aug) Jag må ha fått en god start som växte upp i Sydvästskåne med dansk radio och TV samt med Danmark mycket närmare än Stockholm. Dessutom kom jag att börja mitt yrkesliv med ett par år i Köpenhamn. Men när jag växte upp sände TV samnordisk underhållning – otextad. Vad hände med den? Visst kan det kännas ovant i början, precis som en obekant dialekt, men man vänjer sig.

Mellan danska, norska och svenska finns skillnader i uttal och stavning. Det finns ord som betyder olika saker och det finns helt olika ord – samma slags skillnader som mellan amerikansk och brittisk engelska!

När de första ljudfilmerna kom från USA lär brittisk publik ha haft svårt att förstå. Men de vande sig vid skillnaderna. Om vi hade haft en skandinavisk mediegemenskap, som den globala engelska, så skulle förståelsen ha varit mycket bättre idag.

De senaste tio åren har jag nästan varje termin hållit kurs i danska. Det finns alltid svenskar som har danska arbetskontakter, danska pojkvänner, fästmör och andra anhöriga, eller starka känslor för den nordiska gemenskapen.

Att förstå grannspråken har ett egenvärde. Man får direktinsyn i grannländernas kultur, tillgång till härliga ord och uttryck. Att tala engelska bryter ner språkgemenskapen!


Nordiska rådet och ministerrådet, Föreningen Norden, utbildnings- och kulturministrar samt, inte minst, lärare: låt oss rädda den skandinaviska språkgemenskapen innan det oåterkalleligen är för sent!

Anders Schærström, Täby,
auktoriserad translator från danska.

*******

Uppgiften om britterna och amerikanska ljudfilmer finns i Jan Svartviks bok: Engelska – öspråk, världsspråk, trendspråk. Norstedts 1999.

(Artikeln publicerad med författarens tillåtelse)