Sprakforsvaret
   

Myternas märkesår

 

Bjarne Nitovuoris ledarstick (Hbl 28.3) var ett välkommet och behövligt tillrättaläggande av många av de otaliga myter och felaktigheter vi fått oss till del nu kring Märkesåret. Det man kunde tillägga är att kejsar Alexander på sin höjd i Borgå upphöjde Finland bland antalet av ryska "nationer", på den tiden cirka 150.

En ytterligare poäng enligt den bok av Osmo Jussila som omnämns i sticket är, att enligt rysk uppfattning i slutet av 1800-talet byggdes regeringskonseljen i Åbo i oktober 1809 med svenskt virke och ryska ritningar. Detta uttalades alltså långt senare då ordkriget om Finlands statsrättsliga ställning kommit ordentligt igång, där en rysk rätt pragmatisk uppfattning ställdes mot det finska konstitutionella av bland annat Leo Mechelin företrädda ”önsketänkandet”. 

Om man vidareutvecklar resonemanget och ser på hela processen fram till 1917 borde man kanske om det finska nationsbygget säga "utgående från svenska ritningar från 1734, 1772 och 1789, med ryskt virke, och av finlandssvenskar", trots att "finlandssvenskar" givetvis inte fanns på den tiden. Då var praktiskt taget hela den bildade klassen svenskspråkig, men samtidigt i olika schatteringar finsknationalistisk. En stor del till den grad att de med tiden bytte till finska.

De mest radikala tog sedan helt avstånd från sitt svenska arv, och blev i stället dess bittra fiender. Bland dem hittar man dem som i hegeliansk anda drev historieförvanskningen så långt att den ännu påverkar dagens skolböcker.

Under den senaste tiden har vi fått följa med vad historieförvrängning och historieuppfattning har fört med sig för de baltiska länderna. Både medier och allmänheten har reagerat och fördömt dem som far fram med uppenbara osanningar. Kanske är det skäl att reflektera över att historieförvrängning har förekommit även i vårt eget land. Lyckligtvis om mindre allvarliga händelseförlopp. Dock har de kampanjer och den nedmontering det svenska utsatts för under mer än 100 år, med alla dess följdverkningar, haft stora konsekvenser för bland annat intresset för svenska i läroplaner och i de finska skolorna.

Reinhold Enqvist
amatörhistoriker
Grankulla

(Publicerad med författarens tillåtelse)