Frågor till riksdagspartierna inför valet 2010
Den nya språklagen har nu funnits i ungefär ett år. Språkförsvaret skulle därför inför riksdagsvalet vilja veta hur riksdagspartierna ser på språklagen, och hur den hittills fungerat, genom att ni besvarar nedanstående frågor. Vi tror att era svar kommer att intressera den språkengagerade allmänheten.
1. Har ni diskuterat språklagens grundläggande konstruktion och i så fall med vilket resultat?
Den nuvarande språklagen är en skyldighetslag, medan minoritetsspråklagen är en rättighetslag. Språkförsvaret anser att språklagen skulle ha utformats som en kombinerad rättighets- och skyldighetslag. JO beslöt också den 27/10 angående forskningsansökningar att ”det alltid ska vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska”, d.v.s. detta är alltså en rättighet.
Svar: Språklagen är så pass ny att vi anser att den konstruktion som beslutades bör ligga fast tills vidare.
2. Anser ni att kärnområdet är korrekt avgränsat eller bör det utvidgas?
I samband med att JO den 19/2 2010 tog ställning till ett antal anmälningar angående myndigheters namngivning på engelska, ansåg JO att frågan om namngivning föll utanför det s.k. kärnområdet, d.v.s. lagens tillämpningsområde (se också sid. 29 i ” Språk för alla”).
Svar: Lagen är ny och det finns inte nu planer på att förändra inriktningen.
3. Anser ni att det behövs en systematisk genomgång av relevanta lagar, förordningar och föreskrifter och i så fall på vilka områden?
Den nuvarande språklagen är en ramlag som öppnar dörren för kompletterande förordningar och föreskrifter på olika områden, eller ändringar i redan existerande. Språklagen reglerar exempelvis inte användningen av undervisningsspråk inom skolvärlden. Grundskolor kan ha undervisning på uppemot 50 procent på engelska och gymnasier upp till 90 procent.
Svar: Naturligtvis behöver alltid relevanta lagar, förordningar och föreskrifter utvärderas och ses över. Språklagen blir ett stöd i det arbetet. Vi vill dock inte i dag peka ut exakt i vilken ordning som olika översyner behöver ske.
4. Kommer ert parti i regeringsställning att verka för en skyndsam ändring av e-postadresserna eller inte?
Riksdagens justitieombudsmän har prickat regeringen (och indirekt alla regeringar sedan 1994) med utgångspunkt från språklagen för att regeringskansliet fortfarande använder sig av engelskspråkiga e-postadresser.
Svar: Det sker idag en översyn inom regeringskansliet gällande e-postadresserna. Vi är själva positiva till att införa svenskspråkiga e-postadresser som kan fungera parallellt med de engelskspråkiga.
5. Hur viktig är den nordiska språkgemenskapen i praktiken?
Språklagen behandlar inte frågan om den nordiska språkgemenskapen. Den svenska regeringen har genom den nordiska språkdeklarationen förpliktigat sig att befrämja den nordiska språkgemenskapen. Samtidigt visar undersökningar att den mellannordiska språkförståelsen har försämrats, särskilt bland ungdomar. Bara en fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna får någon grannspråksundervisning. Det är fortfarande heller inte möjligt att se nordisk tv i hela Norden, inte ens i form av en samnordisk tv-kanal.
Svar: Det är viktigt att vi främjar den nordiska språkgemenskapen. När det gäller en samnordisk tv-kanal anser folkpartiet att vi bör kunna se våra grannländers TV i hela Norden.
6. Vilken är er helhetsbedömning av språklagen? Har den haft önskad effekt?
Svar: Eftersom språklagen är ny är det inte möjligt att göra en bedömning redan nu om den har haft önskad effekt. Folkpartiet anser att språket har stor betydelse för ett samhälle, både för kommunikation och för sammanhållningen. Språket är också en viktig bärare av identitet, historia och kultur. För små språkområden som det svenska är skyddet av språket extra viktigt. Både svenskan och de nationella minoritetsspråken är en omistlig del av vårt kulturarv. Den språkliga mångfald som finns i Sverige, och som också inkluderar teckenspråket, är av stor betydelse.
Med vänliga hälsningar
Carolina Schale
Politisk sekreterare, Folkpartiets riksdagskansli
Riksdagen, 100 12 Stockholm
