 |
|
Kommentarer Denna avdelning innehåller korta, aktuella kommentarer till språkliga begivenheter och händelser, som berör det svenska språket. Du kan också hitta aktuella kommentarer i nätdagboken. ______________________________________________________________________________ Särställning för svenskämnet I en intervju i Svenska Dagbladet idag med den nuvarande skolministern, Jan Björklund, anser han att svenskämnet skall få ”uttalad särställning” och öppnar ”för att återinföra två separata betyg: ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap”. Det är en bra reform i så fall. När de båda betygen i svenska togs bort, devalverades svenskämnets betydelse i förhållande till engelskan, som liksom svenska är obligatoriskt. Svenska och engelska blev i praktiken jämbördiga. Egentligen är det bara engelskan av språkämnena som har stärkt sin ställning i den svenska skolan under de senaste 20 åren. Det är inte obligatoriskt längre att läsa ett bestämt andra främmande språk, vilka betyder att tyskans och franskans ställning avsevärt har försvagats. Ju flera andra främmande språk som eleverna har kunnat välja mellan, samtidigt som engelskan varit obligatorisk, desto starkare ställning har engelskan fått. Dessutom missgynnades invandrareleverna. Skriftlig och muntlig framställning å ena sidan och litteraturkunskap och språklig orientering å den andra är två olika färdigheter. Den som föds med svenska språket har ett mycket stort försprång i fråga om att tala och skriva framför den som måste erövra det. I fråga om litteraturkunskap har detta försprång mindre betydelse. Ytterligare en viktig förändring kan genomföras, som har betydelse för svenskämnets status: minska undervisningsskyldigheten för lärare i svenska. Om jag inte är felunderrättad, så har modersmålslärare i Finland, d.v.s. i finska eller svenska, och i Danmark, d.v.s. i danska, lägre undervisningsskyldighet än sina kollegor. Anledningen är enkel - att rätta uppsatser och skriftliga inlämningsuppgifter, d.v.s. att ge eleverna nödvändig återkoppling, är tidskrävande. Per-Åke Lindblom 19/2 2007
Svenskan officiellt språk 2009? Enligt Svenska Dagbladet den 9/2 2007 kan Sverige till år 2009 "få en lag där svenskans ställning som officiellt språk fastställs. I går utsåg regeringen förra regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson till särskild utredare. Uppdraget är att utarbeta ett lagförslag med utgångspunkt i de språkpolitiska riktlinjer som fastslogs av riksdagen 2005, och i utredningen Bästa språket som låg till grund för riksdagsbeslutet. Betänkandet ska vara klart till det kommande årsskiftet, och siktet är inställt på att en lag ska kunna träda i kraft den 1 januari 2009."
Utkast till språklag för Wales Tre oppositionspartier i Wales nationalförsamling liksom ett antal frivilligorganisationer har tagit initiativ till en kampanj för att ytterligare stärka kymriskan lagvägen. Ett utkast till språklag för Wales (Wales Language Measure 2007) har utarbetats och kommer att föreläggas nationalförsamlingen. De två första paragraferna lyder: "1. The Welsh Language as the Native Language of Wales. (1) The Welsh language is the native language of Wales. 2. The Welsh Language as Official Language. (1) The Welsh language is an official language in Wales. (2) For the avoidance of doubt, it is hereby declared that any thing done in Welsh shall be as valid as if it had been done in English." Utkastet till språklag är föredömligt kortfattat (nio sidor) och skrivet på ett enkelt och lättfattligt språk. Jag vågar en gissning på att walesarna har inspirerats av den katalanska språklagen. Per-Åke Lindblom 2/12 2006
Språkproposition till våren Den nya kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, aviserar i en intervju i dagens Svenska Dagbladet en språkproposition till våren: "Andra konkreta besked som den nya kulturministern redan nu ger är att regeringen kommer att lagfästa svenskans ställning som huvudspråk i Sverige; en proposition kommer i vår." 25/10 2006
En lag som slår fast svenska språkets ställning bör införas Den nya regeringen offentliggjorde igår budgetpropositionen för 2007. Språkvården får ökade anslag både för nästa och kommande år, bl.a. för att Språkrådet ska kunna ta ansvar för myndighetsspråkvård och för lexikonserien Lexin. I fråga om språklag heter det: "Det svenska språket är av central betydelse för de människor som verkar och bor i Sverige. Tillgången till språket är en förutsättning för att fullt ut kunna delta i det svenska samhället och för en levande demokrati. En lag som slår fast svenska språkets ställning bör därför införas." Se utgiftsområdet kulturpolitik i propositionen, sid. 63!
Preliminär sammanställning av svaren på högskoleenkäten per dagens datum den 13/10 2006: 1) Drygt hälften (24) av universiteten/högskolorna har svarat, medan 21 inte har svarat. Merparten av de "stora" universiteten har svarat (Handels i Stockholm, Linköping och Umeå universitet saknas). 2) Åtminstone två icke-svarande (Konstfack och Södertörn) har engagerat sig i arbetet med språkfrågor. 3) Av de 24 som har svarat har hälften (12) avgivit utförliga svar, 5 kortfattade svar och 7 nollsvar. Trots att det har kommit in flera delsvar, varav två utförliga, från Göteborgs universitet, räknas dessa i detta sammanhang bara som ett utförligt svar. 4) Språkplanering finns hos: - Göteborgs universitet har en språkpolicy men ännu ingen handlingsplan. - Uppsala universitets teknisk-naturvetenskapliga fakultet har en komplett språkplan och är på väg att starta genomförandet 5) Språkplanering diskuteras eller förbereds hos: - Dramatiska institutet - Karlstads universitet - Konstfack - Kungliga konsthögskolan - Stockholms universitet - Södertörns högskola - Uppsala universitet För ytterligare detaljer gå till följande sammanställning. Samtliga svar återfinns för övrigt i Språkstatistik.
Saxat ur intervju med Horace Engdahl Cecilia Jacobsson intervjuade Horace Engdahl i Dagens Nyheter den 8/10 2006. Vi saxar ur intervjun: "När folk stoppar honom på gatan är det dock inte för att kräva att X eller Y ska väljas in i akademin eller få Nobelpriset. Nej, de vill veta hur det går för det svenska språket. - Språksituationen i Sverige är inte så självklar längre. När folk får en känsla av att svenskan far illa, då ser de plötsligt oss i akademin. De tror att vi kan påbjuda nya ord eller ta bort anstötliga ord ur språket. De tilltror oss en makt vi inte har. Vi är ingen myndighet, men vi kan komma med rekommendationer om det dagliga bruket. Svenska Akademien anser att svenskan bör vara det lagfästa huvudspråket i Sverige. Horace Engdahl är en vältalig försvarare av svenskans ställning även på universitetet. Han tycker att det är beklagligt att engelskan tillåts ta över utan någon föregående analys eller utvärdering. Det kommer att leda till en kvalitetssänkning, det är han säker på. - Naivitet och falskt prestigetänkande gör att man överger svenskan. Lärare och studenter måste säga ifrån och kräva att få använda sitt bästa språk! HAN MISSTÄNKER till och med att det är olagligt om universitet och högskolor, som är myndigheter, inte erbjuder undervisning och tentamina på svenska. Att diskutera på ett främmande språk är som att klättra med ena handen bakbunden. Svenskar är inte tillnärmelsevis så bra på engelska som de tror. Horace Engdahl tycker att vi skulle satsa på att skola goda vetenskapsöversättare i stället för att "sälja vår förstfödslorätt för en grynvälling". (Vad det kan heta i nyare bibelöversättningar törs ingen av oss tänka på.)" Hela intervjun återfinns i artikeln "Värre än ett äktenskap hålla samman De aderton". Per-Åke Lindblom 10/10 2006
Regeringsdeklarationen Jag har läst regeringsdeklarationen, visserligen snabbt, men kan absolut inte hitta ett ord om nödvändigheten av en språklag för att befästa svenska språkets ställning som officiellt språk. Per-Åke Lindblom 7/10 2006
Der Spiegel har som tema i nr 40/2006 "Retten dem Deutsch - Die Verlotterung der Sprache", ungefär "Rädda tyskan - språkets förfall". Jag har inte läst artikeln än, men titeln låter onekligen intressant. Per-Åke Lindblom 2/10 2006
I Nederländerna kräver alla universitet att alla avhandlingar som skrivs på engelska ska förses med en sammanfattning på nederländska, och omvänt. 27/9 2006
Den språkpolitiska enkäten avslutad I och med att socialdemokraterna skickade in sitt svar den 14/9, hade alla riksdagspartier besvarat enkäten - se "Språkpolitisk enkät". 21/9 2006
Utkast till språklag för Sverige Medlemmar i nätverket Språkförsvaret har utarbetat ett utkast till språklag för Sverige, som offentliggjordes den 7/9 2006. I stället för att tala om vad språklag borde innehålla har man i stället åskådliggjort en språklag. Motiveringarna till språklagen återfinns i ett följebrev . Vi får hoppas att utkastet leder till diskussion, direkt eller indirekt. 10/9 2006
Anders Flodström får mothugg Svar från Språkförsvaret på en debattartikel av rektor för KTH i Universitetsläraren nr. 12/06: Bevare oss för Flodströms framtidsvision! - 4/9 2006 4/9 2006
Lagförslag på gång? I en artikel "Det vill partierna med kulturen" i gårdagens Dagens Nyheter heter det att "Konsensus råder kring en enda fråga, den om att svenska språket ska upphöjas till officiellt språk i svensk lag". DN ställde också ett antal frågor till partierna om deras kulturpolitik - se pdf-fil. En av frågorna löd: "Ska svenskan göras till officiellt språk i Sverige?". På detta svarade socialdemokraterna: "Ja. Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Nu pågår samtal mellan samtliga partier om ett eventuellt lagstadgande." Det betyder att i princip samtliga riksdagspartier idag är ense. Att slå fast att svenskan är officiellt huvudspråk i Sverige är ett första viktigt steg. Nästa steg är att fylla en språklag med ett förutseende och verkningsfullt innehåll. Per-Åke Lindblom 6/6 2006
Den nya gymnasiereformen 2007 och de moderna språkens framtid Enligt Gymnasium 2007 kommer utrymmet för att läsa engelska och moderna språk som tyska, franska och spanska att halveras på det samhällsvetenskapliga programmet, från 400 poäng till 200 poäng. Engelska (engelska 5) kommer att vara kärnämne (50 poäng) på samtliga program. Det utgör alltså en fortsättning på grundskolans undervisning och kan läsas i ytterligare två steg på gymnasiet. Moderna språk (100 poäng), vilket ungefär motsvarar ett läsår, föreslås bli ett karaktärsämne på naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammet. På övriga program kan de bara läsas som individuella kurser, men bara i mån av elevunderlag och resurser. På inriktning ”Språk och kultur” på samhällsprogrammet kan eleverna läsa ytterligare språk (200 poäng). Moderna språk läses i steg 1 – 7 på gymnasiet. I klartext betyder det att eleverna börjar om språkstudierna vare sig de läst språket tidigare eller inte i grundskolan. Det betyder att dörren för taktikval fortfarande hålls öppen; en elev, som tycker att hon/han har fått ett alltför lågt betyg i tyska i grundskolan, kan satsa på spanska, franska eller något annat språk i stället på gymnasiet. Konsekvensen blir förmodligen att eleven varken kommer att kunna det ena eller andra språket. Studier motsvarande 100 poäng räcker inte för att lära sig ett språk. Enligt EU:s språkpolitiska målsättning bör alla EU-medborgare behärska två främmande språk förutom sitt modersmål. Om Gymnasium 2007 blir verklighet, kommer Sverige definitivt inte att leva upp till denna målsättning. Språkkunskaperna i Sverige kommer i stället att fortsätta att försämras. Per-Åke Lindblom 15/5 2006
Efterföljansvärt norskt exempel! Utvalget for språkpolitikk ved Universitetet i Oslo har på uppdrag av universitetets rektor lagt fram förslag till språkpolitik för universitetet. Bland annat föreslås att norska ska vara universitetets huvudspråk, att universitetet har ett ansvar för att tillvarata och utveckla norska som ett vetenskapligt språk, att parallellspråkighet mellan engelska och norska är centralt och att finansieringsordningar och andra incitament ska jämställa publicering på engelska och norska. Inget svenskt universitet har ännu utvecklat en motsvarande strategi. Läs hela förslaget här! Detta förslag står i skarp kontrast till förslaget från rektorn på KTH i Stockholm, nämligen att all Mastersutbildning ska ske på engelska och att engelska på sikt ska bli huvudspråk på KTH över hela linjen! Per-Åke Lindblom 18/4 2006
Linné was here Nästa år kommer det att genomföras ett jubileum med anledning av att Carl von Linné föddes för 300 år sedan. Bakom satsningen står flera av landets turistorganisationer tillsammans med den nationella jubileumsdelegationen Linné2007. Carl von Linné är förmodligen den internationellt mest kände svensken genom tiderna. Han var inte bara naturvetare, botanist, zoolog och geolog utan också en skicklig läkare, friskvårdare och filosof. Dessutom ansåg han det angeläget att överbrygga klyftan mellan vetenskapsmännen och lekmännen och började därför skriva vetenskapliga texter på svenska i stället för enbart på latin, den tidens vetenskapliga språk. I samband med jubileet kommer också 33 platser runtom i Sverige att skyltas med texten ”Linné was here” - se vidare denna sida. Denna skyltning är märklig. Svenska är huvudspråk i Sverige – inte engelska. Det sägs att skyltningen är ”turistvänlig”. Men alla svenska medborgare behärskar inte engelska. Det gäller både äldre svenskar och invandrare, som inte har läst engelska som främmande språk i sina ursprungliga hemländer. Skyltningen är ett hån mot dessa. Skyltningen förutsätter också att alla turister talar engelska. Det borde vara mer turistvänligt att skylta på flera språk: förutom svenska och engelska, även tyska, franska, spanska och finska. I Norrbotten bör man dessutom skylta på samiska. Det skedda är ett exempel på enfaldig självkolonialisering i språkligt hänseende. Texten bör genast ändras! Per-Åke Lindblom 24/3 2006
Kvittningsfadäs räddade regeringen Den 7/12 2005 röstade riksdagen om "Bästa språket". De viktigaste skiljelinjen i riksdagen gick mellan de borgerliga partierna och miljöpartiet å ena sidan och regeringen, som stöddes av vänsterpartiet, å andra sidan. De förra ville lagstadga svenska språket som huvudspråk i Sverige liksom stärka svenskans ställning i EU. De borgerliga partierna och miljöpartiet har egen majoritet i riksdagen, men ändå förlorade de omröstningen i riksdagen med 145 - 147. Hur var detta möjligt? Svaret är enkelt - en kvittningsfadäs! Se mera i Felaktig kvittning räddade regeringen i fråga om "Bästa språket" - 9/12 2005 ! Per-Åke Lindblom
|
|
|
|