Sprakforsvaret
   

Svensk språkvård

Aperturens språkspalt - sedan 1966 publicerar Svenska Optiksällskapet genom sin arbetsgrupp for språkvårdsfrågor en spalt om optiska termers användning och terminologi i Aperturen, en publikation från Acreo AB (tidigare Institutet för Optisk Forskning).

Avigsidan samlar roliga uttryck och festliga översättningar, en hel del beror på svengelskan.

Att översätta EU-rättsakter innehåller anvisningar om översättning av EU-rättsakter, d.v.s. formella, juridiska texter. Många av rekommendationerna är därför mindre lämpliga för andra typer av texter. Bilagorna innehåller emellertid ett antal allmänspråkliga rekommendationer.

Computer Swedens språkwebb innehåller ordlista, frågor och synpunkter, CS språkregler, språklänkar och Språksamt.

Datatermgruppen - auktoritativ vad gäller datatermer på svenska.

Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors har en svensk avdelning, som arbetar med det svenska riksspråket i Finland och också utger tidskriften "Språkbruk".

Fråga om språket! - Catharina Grünbaum svarar på ett urval av läsarnas frågor om språket i DN.

Göteborgs-Postens språkspalt sköts av Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska och känd från programmet Språket.

Identitet och framtid - Finlands språkhistoria har innehållit en hel del dramatik. För hundra år sedan övergav nästan 100 000 svenskspråkiga sitt modersmål för att stödja den unga finska nationen. Hur ser de finskspråkiga på denna händelse idag och hur ser finlandssvenskarna på sig själva? Folktinget har tagit fasta på den senare frågan och gjort en omfattande undersökning om finlandssvenskarnas identitet.

Institutet för språk och folkminnen - tidigare hade Institutet för språk och folkminnen två webbplatser, sofi.se och språkrådet.se, som alltså slagits samman till en gemensam webbplats. Webbplatsen är lättnavigerad och institutet använde också till att börja med bokstaven å i den synliga webbadressen.

Alexander Katourgi är språkkrönikör på Arbetarbladet i Gävle. Det är bara några av de största dagstidningarna i Sverige och så Arbetarbladet som har en regelbundet återkommande språkspalt.

Lista på svengelska ord och uttryck - Jonas Steverud har gått igenom ett antal engelska och svengelska uttryck, framförallt inom dataområdet, och anger alternativ.

Mediespråk är ett samarbete mellan de tio finlandssvenska tidningshusen, Finska notisbyrån och Rundradion. Språkvårdare och journalister samarbetar för att ta fram rekommendationer för det svenska språkbruket - men också för att underlätta det dagliga arbetet.

Mediespråksgruppen är en samarbetsgrupp för språkvårdare inom press, radio och tv och har även representanter för Svenska språknämnden och Nationalencyklopedin.

Nya Tungomålsgillet, som grundades 1986, är en ideell och fristående förening med dryga tusentalet medlemmar. Dess syfte "är att väcka och fördjupa intresset för språket i alla dess uppenbarelseformer". Föreningen är numera nedlagd, men webbplatsen ligger t.v. kvar på nätet.

Några försvenskade anglicismer - Timo Järvinen har översatt inte mindre än 600 ord eller helt enkelt påpekat att det redan finns välfungerande svenska ord. Mycket användbar sammanställning.

Regeringskanskansliets språkexperter ger svar på en rad språkfrågor. Hur böjer man till exempel "ordförande"? Hur översätter man "trafficking" till svenska?

Reuters ruta - Mikael Reuter skriver kontinuerligt språkspalter i finländska Hufvudstadsbladet

Samspråk - ett samarbetsorgan för språkvårdare inom offentlig förvaltning. Här finns även utvalda språknyheter och språklänkar av olika slag. 

Skriv Fel uppmanar till deltagande i Kampanjen Mot Skriv Fel (ironi naturligtvis).

Skrivihop.nu bekämpade särskrivningar - bara. Verksamheten är nedlagd, men sidorna finns fortfarande tillgängliga. Som mest hade föreningen 26329 medlemmar.

Språkfrågelådan - Institutionen för lingvistik vid Göteborgs universitet står bakom denna sida.

Språkguiden har sammanställts av språkgrupp vid Linköpings universitet. Inte bara studenter har nytta av dessa skrivråd. Handledningen kan laddas ner i pdf-format.

Språkhjälpen skapades inom projektet Äidinkielen viestintäopetuksen kehittämishanketta 2004—2006 vid Språkcentret, Helsingfors universitet. Inom samma projekt skapades motsvarande guide på finska, Kielijelppi. Sidorna utvecklas och uppdateras kontinuerligt.

Språkkonsulterna har gett ut ett språkbrev alltsedan 2004.

Språklådan i UNT - en grupp inom Språkvårdssamfundet publicerar regelbundet korta artiklar i språkvårdsämnen i Upsala Nya Tidning.

Språkpolis sköts av "Sveriges snällaste språkpoliser", Lotten Bergman, Olle Bergman och Per Stenson.

Språkvårdsportalen är en startpunkt för dig som söker information om språkvård och språkvårdsorganisationer.

Språkvårdssamfundet är en förening med syfte att främja svensk språkvård, öppen för alla intresserade.

Språksamt - varannan vecka skriver Anders Lotsson krönikan Språksamt i Computer Sweden. Där skriver han om it-världens facktermer, men också om bruk och missbruk av språket som kommunikationsmedel.

Språkspalten i Östgöta-Correspondenten sköts av Daniel Erlandsson, som skriver en krönika varje vecka. Flera av hans krönikor finns också länkade separat.

Språkspalter i Klara - regeringskansliets språkexperter skriver språkspalter i Regeringskansliets interntidning Klara (som tidigare hette Klaraposten).

Språktidningen - Sveriges första breda populärvetenskapliga tidskrift om språk utkom i mitten av september 2007. Språktidningen handlar i första hand om svenska. Men den skriver också om andra språk som används i Sverige och om moderna världsspråk, döende minoritetsspråk liksom utdöda kulturspråk.

Svenska Akademien är en fristående kulturinstitution, grundad 1786 av Gustav III med uppgift att främja svenska språket och litteraturen. Sedan 1901 utser också Akademin Nobelpristagare i litteratur. Devisen är "Snille och smak".

Svenska biotermgruppen arbetar för att skapa en bra svensk terminologi inom biovetenskaperna och har sedan början av 2010 en ny webbplats.

Svenska Dagbladets språkspalt innehåller många intressanta artiklar.

Svenska uttryck - "i dagens läge kan det faktiskt vara en uppvisning i självständigt tänkande att använda svenska uttryck i stället för att ropa 'jag med! och rabbla amerikanska uttryck", för att citera presentationen.

Svensklärarföreningen ser språket och litteraturen som förutsättningen för kommunikativ förmåga, lärande och kultur; vill stärka, praktiskt omsätta och utveckla språkets och litteraturens roll i alla skolformer och i all utbildning; arbetar för svenskämnets helhet; stimulerar till forskning, fortbildning och debatt i frågor som rör undervisning och lärande i ämnet svenska.

Svensklärarna i Finland rf har ca 2 000 medlemmar och omfattar svensklärare i grundskolor, gymnasier, yrkesutbildningar, högskolor, på universitet och i vuxenutbildningar. 

Särskrivningspolisen (SÄPO), som funnits på nätet alltsedan år 2000, informerar om det otäcka fenomenet särskrivning och sitt arbete för att bekämpa detta.

Talar du svengelska - undvik anglicismer! - språkliga tips och andra skrivregler från Karl-Erik Tallmo, vilka också finns i programmet Skriv rätt (för DOS, Windows och Macintosh).

Terminologicentrum verkar för en lämplig terminologi inom offentlig förvaltning, näringsliv, utbildningsväsen och massmedier.

Terminologicentralen TSK i Finland erbjuder experthjälp i terminologiarbete och frågor som berör facktermer.

TNC:s historia – I dagsläget, d.v.s. 2018, är det oklart vad som kommer att hända med TNCs webbplats efter årsskiftet. Den som vill läsa historien måste kanske göra det nu.

TT-språket - Tidningarnas Telegrambyrå har prublicerat ett antal skrivregler som finns att hämta på en egen hemsida

Tånkelse - 360 språkråd från Svenska språknämnden, Svenska datatermgruppen och Svenska Dagbladet . Samtliga råd är länkade direkt till källan.

Utbildningsstyrelsen i Finland pläderar för mångspråkighet som en resurs.

Vetenskapsradion Språket är programmet om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle påverkar varandra.

 

(Denna sektion uppdaterades senast den 26/9 2018)