Bolognadeklarationen, en av de deklarationer och kommunikéer som ingår som beståndsdel i den s.k. Bolognaprocessen, antogs den 19 juni 1999 av de europeiska utbildningsministrarna. Det är inget juridiskt bindande dokument utan en vilje- och ambitionsyttring från de deltagande länderna. Enligt regeringskansliets presentation har "den visat sig innehålla en stor dynamik och har lett till omfattande förändringar av den högre utbildningen i många av de deltagande länderna". Den har också haft betydelse för språkutvecklingen på många europeiska universitet.

Center for Internationalisering og Parallelsproglighed inrättades den 1 april 2008 efter beslut av styrelsen för Köpenhamns universitet.  Centret forskar i parallellspråklighet och genomför forskningsbaserade språkkurser, som är specialkonstruerade för dem som vill förbättra sin språkliga kompetens i engelska eller danska. Begreppet parallellspråklighet utreds också närmare här.

Deklaration om nordisk språkpolitik - Nordens språkråd har utarbetat ett förslag till en ny nordisk språkpolitik, där man tar hänsyn till den nuvarande språksituationen i Norden.

Den franska språklagen, som antogs 1994, har senare kompletterats i form av olika dekret och cirkulär. I Frankrike ska en avhandling avfattas på franska, om det inte gäller ett språkämne. Språk: franska, engelska och tyska.

Den katalanska språklagen, som senast omarbetades 1998, utgår från att katalanska är Kataloniens eget språk, och tillsammans med spanska officiellt språk i den autonoma regionen. Definitionen "eget språk" innebär ett åtagande för myndigheterna att understödja kunskaper i katalanska och uppmuntra användningen av språket bland befolkningen. Katalanskan har en slags företrädesrätt. Intressant är också att språklagen innehåller sanktioner. Detta är en sammanfattning på engelska. Sammanfattningen har också översatts till svenska.

Den katalanska språklagen (Llei de política lingüistica) från 1998 i bl.a. engelsk, spansk och fransk översättning.

Den kinesiska konstitutionen innehåller vissa skrivningar om nationella minoriteters språkliga rättigheter. Språk: engelska.

Den lettiska språklagen antogs av Saeima, parlamentet, den 9/12 1999 och trädde i kraft den 1/9 2000. Engelsk översättning, men Språkförsvaret har också ombesörjt en översättning till svenska.

Den norska språklagen (Lov om språk/språklova) trädde i kraft den 1 januari 2022.

Den polska språklagen från 1999 stadgar att alla avtal som träffas med ett polskt subjekt, privat- eller juridisk person, i Polen måste vara utformade på det polska språket. Alla utländska beskrivningar av varor och tjänster som introduceras på marknaden ska åtföljas av en version på polska. Liksom den katalanska språklagen innehåller den polska lagen sanktioner. Observera att detta är en kommentar till lagen. Språk: engelska. Lagen finns översatt till tyska.

Den slovenska språklagen antogs den 15/7 2004 och innehåller sanktioner. Här i engelsk översättning.

Det ryska språkåret 2007 - den 4/11 2006 utlyste president Vladimir Putin 2007 som det ryska språkåret, samtidigt som han underströk att Ryssland var "öppet för vem det än vara månde som identifierade sig med dess kultur."  Ryssland kommer i fortsättningen att propagera för det ryska språket utomlands. Språk: ryska och engelska.

Engelska som hot och tillgång i Norden - 10 nordiska språkvetare fick under 2001 i uppdrag av Nordiska ministerrådet att undersöka engelskans inflytande på de nordiska språken, i synnerhet med avseende på uppkomna domänförluster. Dessa rapporter bildade sedan underlag för denna skrift, som sammanställts och författats av Renée Höglin. 142 sidor.

European Charter for Regional and Minority Languages antogs 1992 av Europarådet.

Europeiska kommissionen - Flerspråkighet - EU:s språkpolitik är avsedd att främja flerspråkighet. Målet är att alla ska kunna tala minst två främmande språk förutom sitt modersmål. Det är en följd av EU-ledarnas önskan om undervisning i två främmande språk från tidig ålder (toppmötet i Barcelona i mars 2002). Länken till denna sida är bruten. I stället kan man läsa EU-parlamentets sammanfattning.

Europeiska samarbetsorganisationen för nationella språkinstitutioner (EFNIL) konstituerades i oktober 2003 i Stockholm. Efnil utgör ett forum för institutioner inom EU som har till uppgift att ta sig an landets officiella språk, ge råd i språkfrågor och bedriva språkvård.

Europeiskt språkmanifest - tio kulturinstitut i Paris, däribland det svenska, har antagit ett gemensamt uttalande om mångspråkighet.

Finlands språklag - den senaste versionen trädde i kraft den 1 september 2005. Den första paragrafen lyder: "Finlands nationalspråk är finska och svenska." I "Ofta frågat" ger Finlands justitieministerium kompletterande information.

Foundation for Endangered Languages - i stiftelsens manifest heter det : "Vi kan inte nu uppskatta den fulla effekten av den massiva förenklingen av världens språkliga mångfald som sker. Men språkförlust, när den sker, är ren förlust, oåterkallelig och i sig själv inte kreativ."

Frankrikes språkpolitik - först på 1500-talet med Frans I inleddes försöken att uppvärdera franskan gentemot andra språkarter i Frankrike och omvandla det till ett nationalspråk. Språk: tyska.

Gaelic Language (Scotland) Act 2005 reglerar det gäliska språkets ställning i Skottland.

Indiens språklag (The Official Languages Act), antogs 1963, började gälla 1965, men vissa tillägg gjordes 1967. Den stipulerar att hindi är första officiella språk, engelska andra, samtidigt som det finns 22 officiella språk på delstatsplanet. Om centralregeringen kommunicerar med delstatsmyndigheter, som inte har hindi som officiellt språk, måste en översättning på engelska bifogas.

L'aménagement linguistique dans le monde presenterar språksituationen och -politiken i 192 länder i världen. Sidan sköts av Jacques Leclerc vid Université Laval i Québec. Språk: franska.

Language Policy Research Unit, som är knuten till Arizona State University, understödjer forskning och policyanalyser av de utmaningar och möjligheter, som följer av nationell och global mångspråkighet.

Language Policy Website & Emporium - James Crawford upprätthåller denna hemsida, som behandlar en rad aspekter i fråga om amerikansk språkpolitik.

L´enseignement des langues étrangerès comme politique publique - denna rapport har utarbetats av professor François Grin, vid Universitetet i Genève, och publicerades i september 2005. Han undersöker kostnaderna för tre olika språkscenarior i EU: engelska som ensamt arbetsspråk; engelska, tyska och franska som arbetsspråk och esperanto som ensamt arbetsspråk. Han finner att det första alternativet är mest orättvist och att det dessutom genererar stora ekonomiska vinster för de engelskspråkiga länderna; det andra alternativet är mer rättvist, men nästan lika kostsamt, medan det tredje altrnativet är mest rättvist och billigast.

Linguistic Rights - sidan underhålls av ett projekt inom UNESCO. Den handlar främst om språkliga rättigheter, men förtecknar också länder med konstitutionella språkregleringar liksom länder som saknar dylika. Språk: engelska.

Hans Malv har en egen sida, där han diskuterar språkpolitik, varvid han förordar en övergång till esperanto som arbetsspråk, vilket skulle rädda en rad nationella språk enligt honom.

Mål i mun - handlingsprogram för svenska språket - den parlamentariska kommittén överlämnade detta betänkande den 2/4 2002. Det kan laddas ner i PDF-format. Det finns olika sammanfattningar, både på mycket lättläst svenska och på de nationella minoritetsspråken, och en sammanställning av remissvaren.

National Indigenous Languages Policy, d.v.s. Australiens språkpolitik vad gäller ursprungsspråken. Av 145 språk riskerar 110 att inte överleva, om inte motåtgärder sätts in.

Network to Promote Linguistic Diversity (NLPD) är ett nätverk, som skapades i slutet av 2007. Syftet är att underlätta utbyte av erfarenheter om den bästa existerande praktiken och utvecklingen av nya och uppfinningsrika idéer i fråga om språkplanering för alla domäner bland Europas mindre använda språk.

Promoting Language Learning and Diversity: An Action Plan 2004 - 2006, EU-kommissionens handlingsplan. Detta är det närmaste man kan komma vad gäller språkpolitik från EU:s sida. I den slås fast att det är medlemsstaterna, som utformar den nationella språkpolitiken. Rapporten säger att "den språkliga mångfalden är ett av Europeiska Unionens utmärkande drag".

Recull de legislació lingüística - Gabriel Bibiloni har sammanställt denna länksamling, framför allt till katalanska språkförordningar, men även till en rad andra språklagar eller relevanta ställen i respektive lands konstitution. I de senare fallen är texten oftast översatt till engelska.

Regjeringserklæringa om språk, litteratur og medier - den norska regeringen, bestående av Arbeiderpartiet, Sosialistisk Venstreparti och Senterpartiet antog den 25/10 2005 en regeringsdeklaration, som också innehåller ett avsnitt om det norska språkets betydelse.

Sagt og skrevet om parallelspoglighed - Center for Internationalisering og Parallelsproglighed vid Köpenhamns universitet sätter fokus på begreppet "parallellspråkighet", dess ursprung samt på parallellspråksdebatten i danska medier.

Sammandrag av dokumenter om erfaringer i Norden och Nederland - Utvalget for språkpolitikk ved Universitetet i Oslo gjorde en sammanfattning av språksituationen och olika språkstrategier med avseende på högskolorna i Norden och Nederländerna i samband med att gruppen lade fram sitt språkpolitiska förslag mars 2006. Sammanfattningen kan mycket väl läsas separat.

Secretariat à la politique linguistique Quebec har till och med en plan för franska språket i Quebec, som sträcker sig till 2008.

Singapores konstitution stadgar att medlemmar av parlamentet ska behärska åtminstone ett av följande språk, nämligen engelska, malajiska, mandarin och tamil.

Sprachregelungen in den Verfassungen anderer Länder - förteckning på tyska över språkregleringar i andra länders författningar, d.v.s. i huvudsak Europa och USA.

Sprog på spil. Et udspil till dansk sprogpolitik kan laddas ner i PDF-format från Kulturministeriet i Danmark.

Språkdagen - Europarådet har beslutat att göra den 26 september till en årligen återkommande språkdag i Europa. Syftet med Språkdagen är att göra allmänheten uppmärksam på hur viktigt det är att lära sig språk, öka medvetenheten kring alla de språk som talas i Europa och uppmuntra till ett livslångt lärande av språk.

Språklagen i Sverige antogs av en enhällig riksdag 2009. Det betyder att Sverige liksom Finland och Island har en språklag. Den går inte lika långt som Språkförsvarets utkast till språklag, men kan ändå i viss utsträckning användas för att beivra vissa överträdelser - se bl.a. förteckning över JO-anmälningar.

Språk och Europa - oavsett vad du vill veta om språk inom EU så hittar du svaret på EU:s språkportal – från EU:s arbete med att uppmuntra språkkunskaper och språklig mångfald, till en översikt över språkkunskaperna inom EU idag eller bestämmelserna för hur de officiella språken används. Informationen  är uppdelad på teman och intresseområden

Språkpolitikk - artiklar från norska Wikipedia, som behandlar 1) Officiellt språk, 2) Riksmål, och 3) Sovjetisk språkpolitik.

Sydafrika har inte mindre än elva officiella språk, d.v.s. sepedi, sesotho, setswana, siswati, tshivenda, xitsonga, afrikaans, engelska, isindebele, isixhosa and isizulu, vilket framgår av Republiken Sydafrikas (Azanias) konstitution.

Terralingua stöder det integrerade skyddet, bevarandet och återupprättandet av livets biokulturella mångfald - världens biologiska, kulturella och språkliga mångfald - genom ett uppfinningsrikt program av forskning, utbildning, opinionsbildning och fältarbete. Språk: engelska.

The Languages of the Universities - text, som redovisar ett antal frågor, som kan ställas med anledning av undervisningssituationen på Europas universitet. (Bruten länk)

Tänk om... - Svenska språknämndens förslag till handlingsprogram för svenskan i Finland från oktober 2003.

Utkast till språklag för Wales (Wales Language Measure 2007) –  tre oppositionspartier i Wales nationalförsamling liksom ett antal frivilligorganisationer har tagit initiativ till en kampanj för att ytterligare stärka kymriskan lagvägen. I paragraf 2 slås det fast att kymriskan är ett officiellt språk i Wales och att allt som sker på detta språk är lika giltigt som det som sker på engelska.

Utvalget for språkpolitikk ved Universitetet i Oslo lade i slutet av mars 2006 på uppdrag av universitetets rektor fram ett förslag till språkpolitik för universitetet. Bland annat föreslås att norska ska vara universitetets huvudspråk, att universitetet har ett ansvar för att tillvarata och utveckla norska som ett vetenskapligt språk, att parallellspråkighet mellan engelska och norska är centralt och att finansieringsordningar och andra incitament ska jämställa publicering på engelska och norska. Inget svenskt universitet har ännu utvecklat en motsvarande strategi. Läs hela förslaget här!

Wales Language Act antogs 1993. Allt fler walesare anser dock att lagen måste omarbetas och liksom den katalanska språklagen fokusera på rättigheter och även ange sanktioner. 

Vi sproger dansk - författarlös artikel från november 2003, som kommenterar rapporten "Sprog på spil - et udspil til en sprogpolitik".

 

(Denna sektion uppdaterades senast den 8/1 2022)